Stopp på Dala Flodas Värdshus

Jag befinner mig i Sälen i skrivande stund. Det är tidig morgon och jag har smugit ner till verandan där frukosten serveras. Jag dricker en kopp kaffe med alldeles för mycket mjölk i och väntar in L som duschar. Han tar lite längre tid på sig på morgonen, inte mig emot, för jag vill ändå ha en stund för mig själv och skriva.

Innan jag berättar om helgen häruppe tänkte jag dela med mig av vår resa upp. Vi stannade till på Dala Flodas Värdshus i torsdags och tog en natt där innan vi fortsatte upp till Sälen. Elle ja, vi stannade till på en kopp kaffe ute i skogen hos papa bear (svärfar) då min kille är från Dalarna och har sin familj häruppe.

Det mest vanliga är att man bränner av hela körsträckan när man ska någonstans. Man vill bara komma dit så fort så möjlig. Jag är precis en sådan person. Det ska gå snabbt. Tålamodet är obefintligt och jag lever i fast lane. Men sedan är jag också en person som inte gillar att fastna i mönster. Som utmanar mig själv och vill vika av för att skapa ringar på vattnet. För lika dåligt som mitt tålamod är lika illa tycker jag om när saker och ting går på repeat. Och det kan tyckas att det inte är en stor grej att stanna till en natt någonstans. Nej, det är det inte. Men jag tror också att det är de här små sakerna som egentligen inte betyder något som aldrig blir av.

Nu hade jag förutom en stark vilja att utforska Dalarna även ett annat behov av vårt stopp. Friendcation hade tidigare i augusti en helg just precis här på Dala Floda och då jag inte var med pga av annat under sommaren (ni minns väl min offline-period) så kände jag att det är väl klart att jag måste åka dit och testa själv nu när jag har sålt in en lyckad och fullbokad helg.

Och ja, det var precis så mysigt och genuint som Louise och tjejerna hade återberättat det till mig att det var. Restaurangen har tre KRAV-märken och grödorna kommer  direkt från trädgårdslandet samt gårdarna runt omkring. Behöver jag ens skriva att lammet vi fick smakade fantastiskt?

Rummet i den lilla stugan på gården var definitionen av mys. Värdshuset, vid Flosjöns södra ände, ligger ca 4 mil väster om Borlänge med nära till vandring, forspaddling, skidåkning, långfärdsskridsko och sparktur.

Det kändes som att vi hade hela stället för oss själva trots att det var ett företag på ca 10-12 personer som hade sin konferens under tiden vi var där. Sånt är viktigt tycker jag. Så det inte känns som att man bor på varandra. Eller att man måste springa till frukosten för att hinna få en våffla. Nej nej nej. Det är inte lyxigt. Och det ska vara lite lyxigt att bo över någonstans. Sånt är viktigt.

Har du vägarna förbi Dala Floda eller känner att det vore mysigt med en get away utan att åka så långt upp är detta ett bra alternativt. Jag rekommenderar det varmt.

Ha en fin söndag,

33

Veckans träningslista V38

VECKANS PASS:
Måndag: Benpass.
Tisdag: Överkropp med fokus på tung bänk.
Ons: Axlar/rygg + bål. Fokus 8:or mark (90kg)
Tors: VILA
Fre: Lugnt långpass på fjället.

VECKANS TRÄNINGSKOMPIS:
Var längesen jag träningsdejtade så i veckan bestämde jag och Maya att möttas upp på Sats NK för ett ordentligt pass. Vi drog igenom rygg/axlar som supersetades med ett gäng rejäla magövningar. Känns idag kan jag meddela.

VECKANS BÄSTA TRÄNING:
Hela veckan har varit bra men jag tror att helgens löpning på fjället kommer toppa.

VECKANS TRÄNINGSLÅT:
Avicii – Levels

VECKANS MOTGÅNG: Finns ingen motgång denna veckan. Allt flyter på utomordentligt bra.

VECKANS REFLEKTION:
Jag kör min egna styrkeprogrammering just nu dels för att jag själv behöver det och har en plan med min kropp och prestation men sen även för att utvärdera programmet för mina kunder som ska få köra en modifierad (utefter dem personligen och deras mål/förutsättningar) i steg 2 av deras veckor. Det är oerhört viktigt för mig att veta vad det är jag säljer. Vad jag vill att folk ska träna. Att kunna reflektera samt återkoppla över passen och finnas där för frågor och funderingar. Det upptar mycket av mina tankar just nu.

VECKANS HELL YEAH:
Släppte platser för min online PT tjänst i måndags och fick stoppa i tisdags. Sjukt tryck! Jag har nu ett gäng riktigt motiverade killar och tjejer som kör igång 3 månader personlig coachning via mig. Jag sitter med deras upplägg varje dag och förhoppningsvis kommer alla att hinna få sina upplägg i början av nästa vecka.

Det är så oerhört roligt! Och stort. Väldigt stort.

VECKANS HELGTRÄNING:
Lör: Fjällvandring
Sön: Långlöpning fjäll

VECKANS EXTRA:
Min motivation för att spendera en hel del tid på gymmet för att bygga upp en ännu starkare kropp är skyhög. Det får mig att må bra. Alltså toppa min redan goda existens. Det är sådana saker som påminner en hur viktigt det är att trivas med det man tränar. För vad händer annars? Tvångskänslor, ångest och stress. Över vad man ”borde”.

34

Vinlunch i Greve och avslutningsmiddag med extra allt

Näst sista dagen på Terreno började lugnt med sovmorgon till åtta, lugn frukost på terrassen och därefter en timmes häng uppe i huset. Jag satte mig och jobbade en stund medan vissa av tjejerna gjorde sig i ordning för den 40 minuter långa promenaden ner till Greve.

Louise åkte ner i förväg med Sofia då hon hade mått lite dåligt kvällen innan och inte ville chansa att gå ner i värmen (30 grader även denna dagen). Framåt halv elva samlade jag ihop gänget, fyllde på vattenflaskorna och traskade sedan via 4 olika vingårdar ner till Greve för skördemarknad och vinlunch på Giovanni da Verrazzano som numera är vårt stammisställe.

Jag åt det som jag alltid äter här. Tryffelburrata till förrätt och tryffelravioli till varmrätt. Det är lika självklart som borsta tänderna. Till det så dracks det Aperol och krispigt vitt vin. Om det fanns något att klaga på? Nej. Jag njöt, vi njöt. Alla njöt. I den stunden ville jag aldrig återvända till Sverige. Min inre italienska gudinna växer för varje år och på denna resan tror jag att hon växte dubbelt så mycket.


Vi avslutade med glass samt att länsa den lilla butiken nedanför restaurangen på allt som innehöll tryffel. Jag handlade tryffelsmör, svart tryffelsalt, svart tryffelolja, tryffel/svamp stuvning, vit och svart tryffel på burk samt färsk pasta och rostad hyvlad tryffel. Jag har tryffel i ett år framöver. Minst. Lägg sedan till de 26 flaskor vin jag har beställt hem från gården samt kallpressad olivolja och dessertvin. Blir en bra höst.

Det var ett mycket glatt gäng som hoppade in i bilen hem till Terreno igen. Vi hade några timmar fram tills middagen och medan några av tjejerna hoppade i poolen gick jag och Karina ner till Sofias hus där en massagebänk stod uppställd. Nu ska ni få höra. Detta är helt sjukt. Jag får på riktigt gåshud när jag ska återberätta, eller skriva, det här. Karina som är Reiki-healer hade kört en handpåläggning på Louise när hon mådde lite dåligt dagen innan vilket såklart fångande mitt intresse. Så jag frågade henne om hon kunde köra en healing-session på mig vilket hon gärna ville. Så det var det vi gick ner och gjorde. Och vet ni? Jag som alltid har varit väldigt reserverad mot sådant som jag inte kan förklara riktigt och varit mer lagd åt det ”vetenskapliga” hållet upplevde sessionen som oerhört gripande. Jag kan inte förklara det och jag kan inte ”ta” på känslan. Men det jag kände under healingen var inte likt något annat jag har upplevt förut. Och det är häftigt tycker jag. Det var så sjukt att ligga där och känna hur kroppen gick igenom olika stadier. Hur den växlade mellan varmt och kallt och hur hela sessionen påverkade mig på flera olika plan. Och ja, kanske var det en placebo effekt för jag så gärna ville att det skulle hända något. Men då får det vara så. Jag kan inte förneka att jag kände ”något”. Hänger ni med hur jag menar?

Sista kvällen på Terreno spenderades med ännu mer god mat och diskussioner om högt och lågt. Jag åt en av de bästa frysta tiramisu-pajerna jag någonsin har ätit samt drack ett oerhört gott dessertvin som jag passade på att beställa hem.

Det var något vemodigt att gå och lägga sig då vi alla visste att morgondagen enbart skulle bestå av en snabb frukost och transfer in till Florens för ett flyg hem tillbaka till Sverige. Eller ja, för vissa av oss. Amanda och Åsa stannade kvar en natt medan resten av ligan skulle hemåt.

Men det fina med det är att även om det kändes vemodigt så visste både jag och Louise att vi snart skulle återvända igen. Och att Italien alltid finns inom räckhåll. Och så fort vi vill ha en liten känsla av Terreno så har vi faktiskt Winery Hotel i Stockholm in på knuten då vi bor så nära. Och där har ju redan vinerna anlänt som lämnade med lastbilen första dagen vi anlände.

Stort tack till Sofia och teamet nere på gården som tog hand om oss så väl. Ni är alla superproffs och vi är oerhört stolta och glada över att få jobba tillsammans med er. Sist men absolut inte minst – TACK till er som var med på denna resan.

Vi ses snart igen!

41

Adrenalin, matupplevelser & träning på Madeira

Minns ni i våras när vi gick ut med ”Live a Little’ resan? Den hemliga destination som skulle avslöjas först när man stod på Arlanda. Den bokades av ett stort gäng härliga tjejer och vi såg framåt en spännande vecka på varmare breddgrader. Sen kom Corona och 90% av våra planera resor ställdes in. Men vi behöll den här med hopp om att det skulle lösa sig. Att det skulle gå. Och som det ser ut nu kommer det att gå. Vi åker. Vår partner, Apollo, uppdaterar oss flera gånger i veckan gällande status nere i Madeira och efter det senaste mötet beslutade vi tillsammans med teamet på Apollo att avslöja destinationen för att stilla oron och vara mer öppen i vår kommunikation desto närmare avresa vi kommer.

Pga just Corona har vi fått några avbokningar vilket öppnar upp för oss att erbjuda dessa platser till just dig.

Det är ett fantastiskt resmål med behagligt klimat, storslagen natur, de många vandringsmöjligheterna samt karga klippor ut mot det milsvida havet.

Något Madeira är känt för förutom vinet så är det bland annat för de många restauranger som har ett brett kulinariskt utbud och regionens starka fisketraditioner ger gott om alternativ för de som gillar fisk och skaldjur.

Veckan innehåller lite av allt. Det är dagliga aktiviteter (100 procent aktiv resa!), alltifrån renodlad träning till vandring men även lite mer adrenalinfyllda outdoor-aktiviteter. Vi kommer rå om oss själva i hotellets spa, dricka drinkar bland hippa små barer i små trånga gränder och springa längs en soluppgång som får det azurblåa havet att glittra. Det kommer finnas tid för egentid och avkoppling samt en uppsjö av både fria aktiviteter och aktiviteter som alla är med på. Hotellet har fantastiskt fin infinitypool ut mot havet, det finns gym och som sagt ett magiskt spa. Men det bästa om allt – ett fantastiskt gäng.

Är detta något för dig? Vill följa med? Klicka här för att komma till bokningen.

27

Vinprovning, vinskörd & pizzafest i borgen

Jag fick frågan av Amanda, en av tjejerna som är med oss i helgen, vad det är med Terreno som får mig att vilja återkomma. Jag tittade ut över det böljande landskapet och svarade ganska omedelbart att det är något som får mig att slappna av här. Att min inre italienska kvinna, träder fram och jag omfamnar livet lite extra när jag är här. Man tittar mindre på klockan, man äter långsammare (och mer) av den goda maten och sover nätterna igenom. Det är stjärnklart, tyst och luften är frisk. Naturen är bedövande vacker och vinet smakar gudomligt. Människorna ler mot en på ett sätt som får en att känna samhörighet, att man är en av dem. Man testar sig fram på knagglig italienska och skrattar högt när det inte blir som man hade tänkt. Det är inga konstigheter, its all good. Den känslan, den får mig att återkomma.

Igår anlände äntligen tjejerna och vi började smyga igång helgen med en fördrink på vår lilla veranda där vi gick igenom hålltiderna. Vi lägger alltid in lite tid varje dag för ”fri lek”. Det är viktigt. Tjejerna är inte här för att hänga med oss. De är här för sin egna skull, givetvis också för aktiviteterna vi anordnar, men det är viktigt att man får tid för att tex läsa en bok, gå en promenad, bada i poolen, etc etc. Man behöver varva ner.

Framåt sex samlades vi igen för den traditionella vinprovningen som Sofia höll nere i vinkällaren. Fast att jag har vart med tre år nu så lär jag alltid mig något nytt och suger åt mig all info som en svamp. Och ja, även vinet. 😉

Det roliga med denna vinprovningen var att vi även fick se ekfaten som innehöll vårt vin vars druvor vi plockade när vi var här första året 2018. Det var riktigt häftigt!

Första dagen avslutades med trerätters i restaurangen. Charkbricka, foccaccia, ostar och magisk pecorinopasta. Åt 2 stora (tack Louise) bitar fikonpaj till efterrätt och drack en stark espresso till. Det var en fin middag med fina samtal. Jag tror vi alla somnade väldigt snabbt och bra efter den.

Ny dag och strålande sol i Greve! Det var äntligen dags för vår favoritfrukost på terrassen och vinskörd med ett gäng vinexperter på ett fält lite längre ifrån gården. När vi promenerade ner till frukosten så rullade även en svensk lastbil in på gården som ska börja lasta in alla flaskor som ska upp till Winery Hotel för försäljning. Det händer grejer här. Och vi är en del av det.

Lunchen, en gammal favorit som alltid, ”skördlurre” serverad från flaket på den lilla moppebilen. Fräsch tomatsallad, färskt bröd, olivolja och stora bitar ost. Allt jag älskar. Och nej vi tröttnar aldrig på det. Det var väldigt skönt att komma in i skuggan efter ett par timmar i fält när det var som absolut varmast. Jag tror faktiskt temperaturen nådde 32 grader.

Vi är som jag har nämnt tidigare väldigt noga med att alltid planera in ”fri lek”. Detta för att alla ska kunna dra sig undan om de vill det, träna om man vill det eller bara hänga runt utan några måsten. Så när vi kom tillbaka till vårt hus som vi bor i tog vissa en eftermiddagslur medan jag och Amanda passade på att träna samt bViada i poolen.

Framåt sex väntade överraskningsmiddag i Borgen. Vi skålade i bubbel, såg på solnedgången och gick sedan in för att baka våra egna pizzor. Ja, ni hörde rätt. Vi hade pizzafest i borgen. Vinflaskor på bordet, äta med händerna, mjöliga kinder och höga skratt. Kvällen fick 10 av 10. Ni som känner mig vet vad jag känner för just pizza och rödvin. Jag äter pizza minst en gång i veckan och det finns inte mycket som toppar att få tillaga sin egna pizza med färska råvaror i en Italiensk borg i högt ovanför en by i Toscana.

Vi somnade mäta och lite luriga av allt vin men framförallt väldigt väldigt tacksamma över att livet bjuder på sådana här stunder.

Stay tuned för nästa del i vår magiska resa..

48

Lansering av min nya PT ONLINE tjänst

Då är äntligen min nya PT ONLINE sida uppe och jag ser så mycket framemot att få fördjupa mig som PT. Jag har under våren smygstartat med ca 20 kunder men med insåg ganska fort att detta var något jag verkligen ville göra mer av och framförallt – göra mer professionellt med ordentliga program, videofunktion, chatt och kostsupport. Excel i all ära men det var dags att steppa upp.

Det ska bli så oerhört skönt att jobba i ett ordentligt system och ge den allra bästa supporten till just dig som kämpar med en livsstilsförändring.

Mina befintliga kunder, som Josefine här ovan, samt de som registrerade sig på väntlistan för några veckor sedan har redan fått smygstarta vilket innebär att det är ett begränsat antal platser kvar. Men som en spark i rumpan på er som alltid funderar för länge och missar er chans så kommer jag att bjuda på uppstartsavgiften fram tills den 1 oktober (799 kr).

Klicka här för att registrera dig.

Efter registrering där du meddelar vilket paket du väljer kommer jag kontakta dig för priser (ligger mellan 900 och 1800 beroende på paket och tillval). Därefter får du en bekräftelse av paket/period samt info gällande appen där chattfunktion, vloggar, personlig profil med ditt personliga träningsupplägg kommer finnas tillgängligt i PDF form så man enkelt kan ladda ner det.

Nytt för hösten är även att jag erbjuder kostrådgivning och mental coachning.

Jag ser framemot att få coacha dig!

81

Min kropp förtjänar att vara i fokus på det sättet jag vill och bestämmer att den ska vara

Shorts (här) & sportbh (här)

Jag ska vara helt ärlig med er. Jag vill se och känna mig snygg när jag tränar. För många är det irrelevant och jag köper det. Jag bryr mig inte om vad andra har på sig utan fokuserar helt på mig själv. Jag vill ha kvalité på mina kläder, jag vill att de ska sitta bra och jag vill franförallt bli inspirerad till mer träning av det jag bär. Kanske är det ytligt. Kanske är det fel fokus. Men sålänge jag mår bra, vilket jag gör när jag har på mig kläder som får mig att känna mig som mitt bästa jag, så skiter jag i att det är ytligt.

Min kropp förtjänar att vara i fokus på det sättet jag vill och bestämmer att den ska vara. Det är inga konstigheter för mig. Jag är stolt över den och jag kan bli lite trött på kommentarerna samt attityden kring det. Det är nästan häcklande ibland. Som att prestationen överskuggas av outfiten. Att man inte är seriös nog. Lite ”fördummande”… hänger ni med?

Kan man inte vara mer? Måste man förhålla sig inom ramar? Vem bestämmer egentligen vad man får ha på sig och hur ens klädsel definierar oss, våra mål och prestation?

Det går att dra det hur långt som helst. Jag vet. Men jag reflekterar mycket över det. Över bemötande man får och dess höjda ögonbryn som dömer ut en för att man lägger lika stor energi på att matcha sina träningskläder och leta efter perfekt passform på tightsen som på tiden man lägger på sin faktiska träning. Över ens delade fokus.Lite som när man berättar hur mycket man älskar smink och skönhetsprodukter.

Genast är man inte lika skarp. Som om ens intressen avgjorde ens intelligens?

För att göra en lång historia kort.

Jag älskar höstens träningsmode och jag är förbannat taggad på höstens träning.

103

Hemmamiddag på Terreno

Klänning Numph, sandaler Prada, solglasögon Mango

Det är lite som att komma hem när vi kör in på vingården ca 40 minuter utanför Florens. Terreno som ligger belägen i en dal vid den lilla byn Greve har varit med oss från start och vi hejjar vant på personalen och kramar om Sofia som har blivit en god vän till oss båda. Sofia som bor och driver gården här nere välkomnar oss, som alltid med öppna armar, och vi insuper atmosfären med lyckliga leenden. Tredje året i rad och vi blir bara mer och mer förälskade i stället. Äntligen är vi här.

Världen har drabbats hårt av Covid-19. Framförallt Italien och vingården har haft det tufft, vilket märks av. Vi alla har haft det tufft. Detta är första resan sedan vi startade @friendcationse som inte är fullbokad. Jag och Louise har kämpat att hålla modet uppe när det har droppat av deltagare i sista stund. Ekonomin ställer till det. Rädslan över en pandemi hänger över oss och osäkerheten är ett faktum. Men det har aldrig varit en fråga om att ställa in. Inte om det är OK att åka. Vilket vi noga har kollat upp.

Men här är vi nu, vi anlände i går eftermiddag och tjejerna kommer som alltid en dag senare, det vill säga i eftermiddag. Det är en lite mindre grupp än vanligt, men vi är här. Vi supportar. Det är klart vi gör. För oss är alla partners viktiga och vi värdesätter relationer.

Vår resa kunde inte börjar bättre med hemmamiddag hos Sofia. Ost, vin och slutligen pasta på hennes magiska terrass där vi njöt av solnedgången över Toscanas lummiga kullar. Just ja, jag glömde 80 % pistage choklad. Herregud.

Sa jag att vi älskar mat?

Men hörrni, jag ska fortsätta jobba undan här och preppa inför att tjejerna kommer. Var nere i byn och åt frukost imorse samt handlade snacks åt tjejerna. Nu är vårt lilla hus redo för oss. Jag längtar. Och vet ni? Jag är så förbannat glad över att få resa med Friendcation igen och framförallt med Louise.

Hej så länge!

80