Hang in there

Det vore en underdrift att säga att gårdagen inte var min bästa. Kändes som om jag hade en trotsig treåring på axeln och gruffade runt på olika möten som om det vore till världens ände jag skulle.

Jag vaknade vid sex och kände direkt att ”näeee, det här var inte roligt.” Funderade ett par sekunder om jag inte skulle skita i löpningen, ja men ni ser ju själva vilken nivå det hela befann sig på, men kom snabbt fram till att bara för det ska jag springa en extra intervall. Så 12 km och x antal 2-4 minuters intervaller senare promenerade jag hem från gymmet och kände att jag hade gjort mitt för dagen. I wish.

Svidade om, åt frukost och gick sedan ner till min nya bankperson här i Sumpan som jag har bytt till och hade ett möte gällande privat och företags – biten framåt. Spillde ut kaffe över hela bordet, blev irriterad över alla steg som skall göras och undrade om det bara inte var bättre att förr när man var liten och lekte affär med låtsaspengar.

Vidare till nästa möte med min nya revisor Johan. Han är en skön prick så det gick bra. Däremot sprang jag på en mindre oskön människa på Linnegatan och fick hindra alla impulser från att skalla personen. Tröstade mig med att hon hade mössan ut och in. Sa inget och lät henne spatsera vidare med lappen mitt på huvudet.

Så var klockan plötsligt mer än den skulle, jag fick stressa hem, äta lunch som jag mirakulöst hade förberett i en matlåda under helgen och jobba undan mailen som bara växte. Bad ett företag som ville att jag skulle fronta en ny kampanj för ”träningspiller” att vänligt men bestämt aldrig kontakta mig igen och tackade ja till ytterligare en föreläsning i vår. Det enda vägde upp det andra kan man säga. Packade därefter väskan och begav mig in mot Kronobergsbadet för att kicka igång inomhussäsongen tillsammans med Helena. Simmade 40 minuter, drog igenom passet vi hade uppsatt och kände därefter att nu fick det vara nog med klor och hårbollar. Tog ett telefonmöte på väg till Mindy, Elin och kakan och ägnade sedan middagen åt att bland annat diskutera årets Bachelor som inte är den skarpaste kniven i lådan.

Åkte därefter hem, åt ett paket syltkakor och somnade till Nashville.

Livets liv.

9

Q & A

Tack för superfin blogg! Har en fråga. Gissar att du får en del skador ibland, hur gör du för att försöka hålla dig skadefri? Om du skadar dig, söker du hjälp direkt då? Går du regelbundet till naprapat eller dylikt, för att förebygga? Kort sagt, vad tänker du om skador. Tack, A

Svar: Hej A! Tack för du läser och att du gillar den. Kul med uppskattning. 🙂

Ska jag vara ärlig så får jag inte så mycket skador som jag hade kunnat få i denna sporten. Detta året har jag haft problem med min höft pga inflammation och överansträngning. Detta problem är nu nästan helt borta pga att jag stoppade i tid och tog tag i problemet direkt. Dessvärre ledde det till inställd tävling och löpvila i 4-5 veckor. Men, det är ingenting jämfört med hur illa det hade kunnat bli om jag bara fortsatte att köra på. Jag fokuserade istället på att träna ännu mer tung styrka, gå regelbundet till en napraprat och kiropraktor samt köra på känsla. Och det funkade för mig. Jag gav kroppen en liten paus och nu är den tillbaka – mer taggad än någonsin.

Joanna! Jag måste bara få säga detta: vilket grymt jobb du gör med dina sociala medier! Du är en fröjd att följa. Nu till min fråga… jag vill börja springa. Vad tycker du jag ska börja med?? Jag börjar från noll och är helt lost!

Svar: Hej! Vad glad jag blir över din kommentar, tack tack tack! För att svara på din fråga så tycker jag att du ska börja med att fokusera på följande tre saker:

1. Gå och få professionell hjälp gällande skor. Testa ut vilka som passar just dig. Köp även en uppsättning löpkläder som känns bra och tål väder och vind. Finns inget värre än illasittande löpkläder som läcker och ej leder av svett eller håller en varm.

2. Vad är ditt mål? Det måste du ha klart för dig. Varför vill du springa? Skriv ner det för dig själv och vill du så kan du dela detta mål med någon i din närhet för att då extra stöd i din satsning.

3. Hitta en träningskompis. Det är mycket roligare så. Gå med i en löpgrupp, kolla runt i din bekantskapskrets – kanske springer din kusins man mycket? Eller en kollega på jobbet? Bilda ett team.

Lycka till!

Hej Joanna, jag har undrat över en grej rätt länge. Känner du någonsin press över att faktiskt träna så mycket som du gör? Att du måste för att du är den du är?

Svar: Hej hej! Nej jag gör inte det. För det är inte för ”er” jag tränar. Inte heller för min familj, vänner eller andra bekanta. Mina sponsorer och jag har en god dialog om min träning och jag känner att jag alltid har fått bra backning i alla beslut jag har tagit. Däremot kan jag väl bli lite less på hetsen som har varit de senaste veckorna gällande min träning där frågor gällande om jag helt har slutat med triathlon har dykt upp. Och det är väl lite tröttsamt, att det är så utstickande att träna annat en period och därmed bli någon form av ”utböling”. Men hey, som sagt, jag mår bra av det och det är det enda som räknas.

Men jo, det finns en hel del ”måsten” som följer med detta yrket – man får väl bara påminna sig om varför man gör saker och ting och för vem. Gör man det så släpper det mesta, det tror jag.

Jag kommer från en bakgrund med noll träning så hur jag lever mitt liv idag är verkligen något jag inte ska känna press över.

Tack för en bra fråga. Kram,


14

Min helg i bilder

Min helg började efter roligt möte på radiohuset. Solen sken och jag hade fredagsfeeling. Dessutom skulle jag flytta det sista från lägenheten samt släppa in flyttstäd och överlämna nycklar till mäklaren. Så jag tog tidig helg, löste allt som behövde fixas med hjälp av Viktoria som har varit en sådan jävla klippa i allt detta och spenderat helgen åt att hjälpa mig. Det är oerhört fint av henne och jag är så tacksam över att jag har personer i mitt liv som ställer upp utan att blinka.

Efter att ha bärt upp det sista drog vi och tränade på Tuletorget. Det gick beyond bra. Sen bjöd jag henne på tacos och rödpang som tack för hjälpen. Somnade vid elva med ett lugn i kroppen.

Så blev det lördag och jag vaknade av mig själv vid sju. Drack kaffe i sängen, såg ett avsnitt av Nashville innan jag körde bort till Stadion för att träna med Viktoria på Kampsportsstadions sjuka pass bestående av 90 minuter full blås i olika stationer. Man skakar när man går därifrån. Jag ä l s k a r det.

Spenderade därefter 2 effektiva timmar på Ikea och hittade även pepparkakschoklad. Fyndade en ascool vävd stol och hittade en två mattor. Kommer bli assnyggt med Flos-lampan jag har spanat in till vardagsrummet. Snart jul ju, och fina julklappar till sig själv står högst upp på listan.

Framåt kvällen anslöt Elin och vi käkade plock, drack bubbel och drog därefter till Tjoget för mer vin. Hamnade på Wall, Fou, Rose och slutligen efterfest. Var hemma 07:30 på morgonen. Heeeeerrejesus vilken jädra kväll. Den gick i ett. Ni vet en sådan kväll som man aldrig vill ska ta slut? Hade sjukt kul.

Vakande vid tolv och tog tag i dagen med att promenera en timme in till Kungsholmen, tog en kaffe hos Viktoria som mådde ungefär lika dåligt som mig, snackade lite skit och promenerade sedan bort till Alvik för pizza och soffhäng med Elin.

Sjukt bra helg. Tack för den livet!


19

Benpass som brinner

Fick en fråga häromdagen vad jag skulle rekommendera för att bygga starka ben under vintern för oss löpare. Nu kan jag inte tala för alla löpare och jag vet att många inte håller med då det finns väldigt många som inte tränar tung benstyrka. Men det funkar för mig och det räcker. Så här är det.

Börja med valfri uppvärmning i 10-15 minuter.
Böj sedan 10 reps med stång.

a)
4 x 4 benböj upp till en tung sista fyra.
3 x 1 maxböj. Här körde jag ökning varje etta tills jag låg på 87.5 kg
8 reps på 60% av ditt max.



b)
Liggande benpress 4 x 8-9 reps. Sista ska vara så tunga att du nästan inte kan genomföra dem.

c) 4 superstet av 30 (15 vardera ben) bulgariska splitböj därefter direkt tunga uftallsteg 10 på vardera ben. Vila ca 90 sek mellan seten.

d)
Rumänska marklyft 4 x 10 reps.

e)
Superset cablecrunch 20 reps med 15 reps tåhävning med vikt.

Sen brinner det i princip överallt på underkroppen, enjoy!

14

Veckans träningslista V42

VECKANS PASS:
Måndag: Vila.
Tisdag: Benpass.
Ons: 60 min zon 3 löp.
Tors: Lätt aktiviteringspass på morgonen bestående av 15 min jogg + 15 min bål/rygg.
Fre: Tungt benpass.

VECKANS TRÄNINGSKOMPIS:
Viktoria <3

VECKANS BÄSTA TRÄNING:
Förhoppningsvis blir det kampsportsfyset imorgon, för denna veckans träning har fan varit under all kritik.

VECKANS TRÄNINGSLÅT:
Fisher – Loosing it.

VECKANS MOTGÅNG:
Men allt. Jävla pissvecka.

VECKANS REFLEKTION:
Samtidigt som jag älskar mitt kravlösa sätt att träna på just nu börjar tankarna mer och mer landa på att kliva på träningsschemat igen. Styra upp testerna som ligger och väntar på mig och börja jobba på prestationen inför nästa års tävlingar. Jag låter tanken marineras ett par dagar till. Men det är ett gott tecken att jag börjar bli taggad.

VECKANS HELL YEAH:
Fredagspasset med Viktoria. Det var fan bra. Vi båda är på riktigt mördarhumör just nu och det märktes i vår träning. Böjde 87.5 kg utan problem. Nästa vecka kör jag 95 kg. Det ser jag framemot.

VECKANS HELGTRÄNING:
Lör: Cirkelfys på Kampsportsstadion.
Sön: Lugnt distanspass löpt alternativt simning. Beror helt på vad jag blir sugen på.

VECKANS EXTRA:
Har insett hur jävla nära jag har till Ursvik från Sumpan – hell to the yeah!

27

Tack Mamma för du med ditt polska obrydda sätt smäller ner näven och säger ”Davaj!”

Jag försöker alltid hinna träffa mina föräldrar när jag är nere i Skåne på jobb. Antingen genom att boka in en dag extra eller att sova hos dem för att dagen därpå åka på uppdraget. Det brukar lösa sig på något sätt. Men denna gången gick det inte. Min oktober är ett inferno av jobb, flytt, deadlines och har sammanlagt befunnit mig i Stockholm ca 10 dagar de senaste 6 veckorna. Ja men ni förstår vart jag försöker komma.

Så det tog emot något enormt att ringa mamma och säga att jag inte kommer kunna stanna kvar hos dem en natt extra och därmed missa att träffa dem.

Men mamma, min fina mamma, som alltid försöker göra sitt bästa för oss svarade med ett självklart lugn att det är väl självklart att hon kommer in och äter lunch med mig innan jag tar tåget tillbaka till Stockholm. Så hon tog sig från Ystad till Malmö för att hänga knappa 1.5 timme innan jag kramade henne länge och åkte hemåt igen.

Det krävs inte mycket, jag lever länge på våra möten och den energin hon ger. Vi pratar mycket, om livet, om om vardagliga ting, allt som har hänt och jag älskar när hon sätter igång och rantar om saker och ting. Då vrålar hon på polska och är allmänt aggressiv. Det är fantastiskt. ”DAVAJ DAVAJ” brukar hon hojta när jag berättar allt livet känns lite motigt och sedan smäller hon ner näven i bordet så folk hoppar till och fortsätter på sitt polska obrydda sätt om hur jävla fantastiska kvinnorna i familjen Swica är och hur ingen, absolut ingen, ska komma och sätta sig på mig. Att livet är tufft, men det är så vi vill ha det, för vi funkar inte under klena omständigheter. Att man löser det.

Hon är en levande reklampelare för sina barn, berättar för alla hon känner, möter, inte känner, om oss. Skryter med stolthet i röst och blick. Hon skrattar åt jante och varje gång hon inte vill anpassa sig till någon mall eller box säger hon ”Vadddoåå?” med skarp uppstudsig blick.

Vi har inte alltid dragit jämt hon och jag, konstigt vore annars, med tanke på hur jag är och hur hon är. Men desto äldre jag blir, desto bättre förstår jag henne. Och jag är varje dag så innerligt tacksam över att jag har henne och Ulf som är den tryggaste mannen i mitt liv. Som aldrig någonsin har gjort någon skillnad på att jag inte är hans biologiska barn. Utan som varje dag har älskar mig för den jag är, har blivit och den jag vill bli.

Min mamma sa idag ”Joanna, du måste förstå att kvinnor som oss, som din syster, du och jag, vi är alldeles för starka för att inte ha vår frihet. Vi behöver den för att fungera optimalt, för att må bra. Och det kommer inte alltid vara till vår fördel, men den dagen vi träffar någon som kan hantera det, då kommer det inte vara några konstigheter”.

Och jag förstår vad hon menar.

Tack Mamma för du påminner mig att allt som jag har gjort, vart jag befinner mig, är ett resultat av mig själv.

Ingen annan.

Davaj.

113

Föreläsning SettSyd Malmö

Igår stod jag som sagt på scen, modererad av Behrang, och pratade om att gå från arbetstagare till egen, att livnära sig på sina sociala medier men även skapa någonting MER med sina medier som språngbräda. HUR skapar vi moderna och innovativa digitala och fysiska lärmiljöer? Hur möter vi dagens unga som befinner sig i ett samhälle som bara från när jag var ung har ändrats sig rätt markant.

De jag pratade för jobbar med barn/ungdomar och därmed har en betydande roll i deras framtid och lärandet. Och med tanke på hur allt fler ungdomar idag vill jobba med sociala medier och bli sin egna chef men tyvärr inte har en aning om vad det innebär och är villiga att helt droppa skolan för att ”bli kända på Youtube och Instagram” så behövs det mer förståelse och kunskap för lärare att kunna möta dem. Att inte slå ner på drömmar och faktiskt kunna uppmuntra till att följa sin dröm men att då även veta vad det innebär och inte avfärda yrket som något oseriöst eller påhittat. Att ha en inblick i hur det är att jobba med nutidens jobb som lockar allt fler människor och som kräver lite mer än bara ett snyggt yttre och en selfiekamera. Visst, det finns väldigt många oseriösa konton där ute. Men det finns även konton med driv, ambitioner och ett entreprenörskap som drivs av personer som använder sina kunskaper och drömmar för att utvecklas. Och det är det jag bland annat pratade om idag. Hur jag använder allt jag har lärt mig i skolan, i livet och längs vägen i det jag gör idag. Det enda utesluter inte det andra. Tvärtom. Det sammanflätas.

Men för en ung oerfaren person med vi princip noll livserfarenhet betyder stöttning lärare och rätt förutsättningar väldigt mycket. Och desto mer kunskap man har, gäller dig, mig, oss alla – desto bättre chans har vi att lotsa ut den yngre generationen i arbetslivet med ett självförtroende, driv och vetskap att kunskap är makt.

33

Touchdown Malmö

Sitter i baren på hotellet tillsammans med Behrang som ska moderera mitt framträdande och även själv ska föreläsa på Malmö Mässans scen imorgon. Jag är nere för att prata på Sett Syd, som är en mässa/konferens för lärare, förskollärare, fritidspedagoger, skolledare och leverantörer som har erfarenheter att förändra i skolans sätt att lära. Prata om framtiden yrke och det nya sättet att skapa sin framtid på.

Uppdaterar mer imorgon, måste fila på de sista samt kolla vilken rutt jag ska springa imorgon bitti.

Hej!

26