Touchdown Malmö

Sitter i baren på hotellet tillsammans med Behrang som ska moderera mitt framträdande och även själv ska föreläsa på Malmö Mässans scen imorgon. Jag är nere för att prata på Sett Syd, som är en mässa/konferens för lärare, förskollärare, fritidspedagoger, skolledare och leverantörer som har erfarenheter att förändra i skolans sätt att lära. Prata om framtiden yrke och det nya sättet att skapa sin framtid på.

Uppdaterar mer imorgon, måste fila på de sista samt kolla vilken rutt jag ska springa imorgon bitti.

Hej!

15

Första natten

Första natten och morgonträning i ny stadsdel är nu avbockad. Jag trodde det skulle känns mer, hur ska jag förklara det, ”påtagligt” att äntligen byta boende. Eller ja, första natten. Kännas mer. Förstår ni? Att flytta har varit en jävla uppförsbacke i sig, men när jag kom hem igår och kröp ner under täcket i min mjuka säng så kändes det som om det alltid hade varit så. Som om kuddarna alltid hade legat där de låg, som om doftljuset med svag bomullsdoft i fönstret alltid hade varit tänt. Som att promenaden från tunnelbanan alltid hade gått där den gjorde just igår. Och det känns bra. På samma sätt som byte av gym känns bra. Jag tror jag och Sats Signalfabriken samt Tuletorget kommer trivas väldigt bra ihop.

Annars då? Träningen gick bra. Har haft tre vilodagar hade jädra sprut i benen i böjen. Tänkte springa långpass i slutet av veckan så tyngre böj passade därför bra i morse. Kommer börja trappa upp löpningen så smått från och med helgen pga lite nya tävlingsplaner.

Men nu hinner jag inte mer. Har en väska som måste packas klart i flyttkaoset samt ett telefonmöte innan dess. Mitt tåg går om 3 timmar och sen väntar 2 dagar i Malmö.

Skriver mer om vad som händer nere senare idag.

Hej på er!

41

Äventyr på västkusten – Friendcation x Bokenäset

Låt mig få berätta om helgen där jag insåg vad alla menar när de pratar om ”bäst”-kusten. Där jag insåg att jag detta bara är början på mina äventyr i väst. Där jag insåg vilken harmoni salt havsvatten och starka vindar som ruffsar om mitt hår skulle komma att ge mig. Jag är allt lite nykär i västkusten nu när jag tänker efter.

Vi beger oss till Bokänet Hotell och Konferens.

Vi anländer sent på torsdagen och installerar oss snabbt i vår stuga, som även (får vi reda på) är den bästa med storslagen utsikt över vattnet. Alla stugorna, som visar sig vara andelslägenheter har utsikt över vattnet, men detta var helt klart en klass för dig. Perfekt storlek med ett litet tv-rum på loftet, kök och 2 sovrum. Och såklart: terrass ut mot havet.
 

Att det skulle vara fint på Bokenäset visste vi sedan innan med tanke på den research vi gör kring våra destinationer som vi ingår samarbete med, men att det var såhär vackert var vi inte helt beredda på. Bokenäset ligger beläget ca 30 minuter från Uddevalla, precis vid kusten. Det är som en liten oas på en udde där man äter frukost, lunch och middag med utsikt över klipporna och vattnet nedan. Personalen får sina gäster att känna sig hemmastadd direkt och ut högtalarna spelas stämningsfull musik. Det är enkelt att koppla av i de stora sofforna vid fönstren och jag kan bara tänkte mig hur mysigt det blir när det blir lite ruggigare ute och brasan tänds upp.

Vi vaknar tidigt på fredagen och ger oss ut i spåret. Louise utforskar den lilla naturstigen som går runt i skogen vid hotellet medan jag sätter av på asfalten mot närliggande byar. Vi möts upp igen efter någon timme, duschar och sätter oss i det maffiga vardagsrummet där även baren finns och jobbar undan det sista innan tjejerna ska anlända.

Strax efter lunch börjar de första tjejerna droppa in tills vi räknar in 31 stycken. Andra gäster på hotellet tittar nyfiken på oss och Bokenäsets VD som helgen till ära jobbar och står i baren under både lördagen och söndagen (sånt gillar vi!) för att se till att vi får den allra bästa service hälsar oss välkomna. Allt är under kontroll och vi är mer än redo för ytterligare en panghelg med Friendcation, livets community.

Det är dags för fördrink och presenter. Det börjar bli en tradition att jag och Louise ordnar med överraskning på våra resor. Eastpak som även har varit med på våra andra resor har denna gången kittat upp tjejerna med varsin stor magväska som man kan ha kamera, mobil, mössa, vantar – ja men ni vet, sånt som man behöver för en utehelg, Det blir en succé och väskorna kommer att användas flitigt under hela helgen.

Kvällen fortsätter med trerätters middag och tillhörande vinpaket. Det är hög stämning vilket fortsätter efter middagen när VD:n börjar blanda drinkar och levererar hits efter hits. Bord och stolar åker åt sidan och dansbanan är ett faktum. Jag tror inte många av tjejerna fick så många timmars sömn den fredagen. Men trots det så var det väldigt glada, men något trötta, tjejer som infann sig vid frukosten dagen därpå. Alltid med ett leende, alltid nyfikna, sånt gillar man ju.

Lördagen börjar med hällregn och blåst. Jag tittar lite nervöst på Louise och undrar om det kommer gå att paddla kajak. Jag får en lika nervös blick tillbaka. Vi hinner knappt ner till kajakerna innan det spricker upp och blir en riktig propaganda höstdag med strålande sol, i princip ingen vind och krispig luft. Kaj-ak som vår goa kajakguide heter går igenom det väsentliga och har väldigt roligt åt oss när vi ska ner i kajakerna. Det utbryter ett smärre tumult när vi ska i vattnet men sen är samtliga tjejer igång utan några som helst problem. Lugnet sänker sig och det ropas från olika håll där vi paddlar fram på ett spegelblankt hav. Det pirrar så mycket av välbehag i min kropp att mina kinder stelnar till av mitt stora leende. Vilken jädra tur med vädret och vilken pangmorgon vi har! Efter en stund märker vi hur kajakerna försvinner en efter en in i en kanal. Jag och Louise bestämmer oss för att paddla efter och se vad som försigår. Vi är ju trots arrangörer, här kan inte missas något. Tur är väl det när vi paddlar in i skogen bland hängande trädgrenar och brunt vatten. Det fattas bara ett par krokodiler i vattnet och sen är vi i Amazonas.

Dagen fortsätter med en lätt hike i skogen, stor ordentlig lunch bestående av laxpudding, salladsbuffeé med hembakat bröd. Stämningen är avslappnad även om det ligger en förväntan i luften. Det är dags för dagens överraskning. Tjejerna har ingen aning om att vi ska åka ribb och ni kan ju tänka er stämningen när 2 snabba grabbar i overaller från Vibratours (ja, vi har väldigt roligt åt detta) kommer in i restaurangen för att hämta oss. Hej hej hallå! Vi delar in oss i tre grupper, de första tjejerna drar iväg och vi vinkar av dem nere på bryggan. Snart är det min tur och jag sätter mig bredvid Lina och Caroline på gummibåten. Overallerna vi har på oss får oss att se ut som överdimensionerade michelingubbar och vi skrattar åt våra stora glasögon. Det bubblar i magen och vi kan knappt sitta still. Efter några minuter är vi ute på sjön och håller ett fast tag om sitsen då ribbåten drar iväg i 100 km/h över det svarta vattnet. Jag tjuter, tjejerna tjuter. Det dånar omkring oss och då och då stänker vattnet in över relingen och upp på oss. Fantastiskt! Jag måste göra mer sånt här tänker jag och böjer bak huvudet med blicken mot skyn. Nu lever man va! Hojtar jag till Lina och vrålar ”tjoooho!”.

Efter ribbturen och fikan som serveras uppe i huset beslutar sig ett par av tjejerna att träna, några går och vilar en stund på rummet medan vissa går ner till spaet. Man gör som man vill på våra resor och vi är noga med att alltid planera in mycket ”luft” i schemat för att man ska kunna ha en del egentid. För det är så jag och Louise gillar att resa och ni vet ju vid det här laget att vi lägger upp resorna utefter vad vi gillar. Och det gillas av andra. Vilket såklart gör oss oerhört glada.

Jag får med mig ett gäng ner till bastuflotten för ett bad. Jo ni hörde rätt, det badas hejvilt under helgen. Jag hoppar i inte en, inte två utan tre gånger innan jag placerar mig i bastun och njuter av utsikten från de stora fönsterna som vetter ut mot vattnet och stenklipporna. Det är nog här jag blir helt fast. Något kläcks inom mig och jag bestämmer mig för att sträva efter vissa saker i mitt liv.

Det känns som att vi är helt ensamma på jorden när vi sitter där. De enda människorna är vi och runt om oss breder naturen ut sig. Runt oss. Omringar oss. Det är helt stilla förutom vinden som viner runt husknutarna och bastun värmer våra kalla salta kroppar. Det finns ingenting denna stunden som är fel. Absolut ingenting.

Klockan fem står 31 tjejer redo på bryggan för att stiga på Byfjorden som vi har hyrt in för kvällens middag. Vi rundar Kärringön och tillbaka, middagen som består av räkfrossa serveras och vi dricker iskallt bubbel till. Utanför båtens fönster blåser det upp men det är inget som märks av inne hos oss, där vi lagom till kaffet har satt oss runt ett stort bord för dagens mest speciella stund: Round the table. Ni som har läst mina inlägg om tidigare Friendcationresor vet vad jag menar. Det är något speciellt som händer under dessa tillfällen och utan att säga för mycket, för vi vill inte det, vi vill låta det vara för sig själv, så är det något som träffar mig rakt i hjärtat varje gång. Jag och Louise kapslar in vad som händer, vad som sägs och vad som känns där och då. För oss som är där betyder dessa stunder oerhört mycket.

Men för att ni ska förstå lite av det fina med våra resor, med round the table, med gemenskapen så har jag samlat några av tjejernas tankar och ord om helgen. Detta är vad de själva har postat på sina social kanaler och vill dela med sig. Och det är så oerhört fint. Jag är så stolt över alla som är med på dessa resor, över deras mod och hur de vill möta nya människor, utmana sig själva och ge sig själv något fint.

Det här är anledningen till varför vi investerar så mycket tid i Friendcation. Alla sena kvällar, alla helger vi har jobbat utan att få betalt. Allt vi har lagt ner i ett genuint community som växer organiskt och bara består av positiva vibes. Där tjejerna tar hand om varandra. En plats att få växa. Friendcation betyder lika mycket för mig som för dessa tjejer. Jag berättade det på round the table. Om den extra-framilj som gruppen har blivit för mig, speciellt de senaste månaderna när jag har haft det som tuffast. Jag är så förbannat stolt, över er, över mig och Louise men även över företagen som sträcker ut en hand och vill jobba med Friendcation. Det är stort.

Vi har kommit till sista dagen. Det har hunnit att bli söndag morgon och vi börjar morgonen med ett träningspass. Jag låter tjejerna värma upp med lätt löpning samt lite sprinter och övningar längs vägen. Sedan sätter vi igång med en cirkel där vi jobbar i par, 3 minuter per varje station. Det tas i ordentligt efter förmåga och energin får nästan marken på tennisplanen att vibrera. Efter 45 minuter ger vi varandra en high five och beger oss mot frukosten, eller ja, somliga av oss. Några drar ner till bryggan för ett morgondopp.

Det är dags för hemfärd. Vi samlas utanför receptionen och säger hejdå. Det känns alltid lika konstigt. Efter att ha befunnit sig i en bubbla med dessa människor ska man nu bryta upp och fortsätta med vardagen. Det fina med detta är att jag, bland annat, kommer träffa några av tjejerna igen om bara ett par veckor. Vi som var i Krakow förra året bokade in Mia Skäringer nu i november. Och några av tjejerna som jag träffade för första gången nu i helgen ska med på annat så som träning nere i Malmö. Och jag är inte ensam om att addera nya bekantskaper till mitt liv. Runt om mig hörde jag hur planer sattes, datum kollades upp för att ses igen och kramar med låga viskningar om helgens känslor utbyttes.

Det var fint. Det är fint.

Tack för denna helgen Friendcation och STORT tack till Bokenäset. Vilken fantastisk service och anläggning. Helt klart en ny favoritplats i Sverige. Jag lägger till Bokenäset på min ”att återvända” lista och skickar iväg ett tack till Linnea som tog kontakt med oss i våras.

Detta var sista resan för i år med Friendcation men vi kommer förhoppningsvis släppa en resa redan i december. Håll utkik i vårt FB-sida (klicka här!) samt följ vårt IG konto (klicka här!).


28

Framme på västkusten

Tröja (finns här), jeans (finns här), skor från Billi Bi.

Vi är framme på Bokenäset och väntar in tjejerna som kommer alldeles snart. Det har varit en lugn morgon här ute vid kusten. Vi har ätit frukost i lugn och ro, sprungit, jobbat undan samt skrivit klart vårt resereportage åt Resia och nu förbereder vi det sista inför en fullspäckad helg med 30 tjejer.

Resan följs bäst på våra IG stories eller under #FriendcationSE

Vi hörs på söndag!

25

Veckans träningslista

VECKANS PASS:
Måndag: Max marklyft + baksida.
Tisdag: Bencirkel + rygg.
Ons: 1 km uppjogg + 4 x 4 zon 5 intervaller + 2 km löp.
Tors: Kampfys på morgonen & hiit-pass vid lunch.
Fre: Långpass 15 km med 3×5 min tröskel.

VECKANS TRÄNINGSKOMPIS:
Har tränat med Viktoria nästintill hela veckan vilket såklart har varit guld som alltid. Men mitt pass med Lardinger i torsdags gick inte av för hackor.

VECKANS BÄSTA TRÄNING:
Måndagens marklyft på 115 kg! Jag är fan på gång, starkare än någonsin!

VECKANS TRÄNINGSLÅT:
The Hills – The Weeknd.

VECKANS MOTGÅNG:
Den här flytten tar mer energi än den borde. Men snart så är jag på plats och kan styra upp kosten igen, vilket är en bidragande faktor till den bristande energin.

VECKANS REFLEKTION:
Skrev om en incident på kampsportsstället jag var och körde morgonpass med Viktoria och Jenna igår på Instagram och fick mängder av dm:s av tjejer som har varit i liknande situationer. Från tjejer som är trötta över att placeras i fack. Från tjejer som har tröttnat på att få kommenterar som dessa sagda till sig. Och det är fan bra. Ta inte den skiten. Våga sätta ner foten och säg ifrån. Det gjorde vi. På plats. Och det är inget som helst fel med det. Det är varken obekvämt eller pinsamt. Det skapar heller ingen dålig stämning. Om inte annat så gör man dessa personer en tjänst så att de inte upprepar samma röviga beteende i framtiden.

VECKANS HELL YEAH:
The power of att ha vänner i ryggen.

VECKANS HELGTRÄNING:
Lör: Vila.
Sön: Cirkelfys.

VECKANS EXTRA:
Dagens löpning här på västkusten var ren och skär magi för själen. Att springa i regn längs slingriga vägar och passera vatten, kohagar och klippavsatser är få förunnat. Vilken morgon jag hade!

25

Onsdag

Its a feeling of complete effortlessness. You’re in your groove, and its almost easier to keep running rather than stop. I forget about my body and any discomfort disappears because I’m totally in my head, lost in my thoughts. It’s almost an out-of-body experience. Its almost like im not here. But oh so present. You’re aware of what’s going on around you, but so in the moment, that you’re just appreciating everything surrounding you and hoping it’ll last…” Runners high baby.

Ligger i sängen och jobbar, runt om mig står färdiga flyttlådor som är redo att byta hem och på tallriken bredvid ligger en halväten saffransbulle från fiket nedan. Det blev en sådan och veganbrownie till lunch. Jag vet, fatalt. Men. Jag sprang på rätt hårt på passet innan idag och det resulterar alltid i noll hunger pga total ”uttömning”. Så då lurar jag i mig lite mat på det här sättet tills lite senare när jag kan äta mer ordentlig mat. Alla sätt är bra tänker jag.

Sprang i morse som sagt. Blev 1 km uppjogg + 4 x 4 min 4.00 tempo + 2 km 5.00 tempo. Med tanke på att jag har kört tung böj och mark de senaste två dagarna så var benen oförskämt fräscha. Har börjat få bättre utdelning på trötta ben vilket förhoppningsvis ger mer kraft i steget när jag i november sätter igång med träningen inför halvmaran i Barcelona.

Annars då? Spelar in ett samarbete i eftermiddag och ska sedan hänga med Alexander. Sitter med bankadmin just nu och rensar mailen inför helgen. Drar iväg till västkusten imorgon och är borta över helgen, mellanlandar i Stockholm en dag och drar sedan iväg och föreläser nere i Malmö fram till torsdag.

Det är hektiskt just nu.

Men det går bra. För i november är det jag som tar någon form av vacay.

Hey!

34

Min helg i bilder

I fredags startade jag helgen med ansiktsbehandling på Decleor där jag fick ansiktet gipsat (skojar inte) och gick sedan därifrån med jordens glow.

Fortsatte sedan att fira helgen med att testa afternoontea på Haymarket med Agnes, Ida, Fia och en drös andra härliga tjejer. Detta kommer dra igång varje helg framöver mellan 12-16 på Gretas.

Gick sedan upp en våning till vinbaren och testade riktigt bra viner som Stefan serverade medan jag satt och jobbade undan mailen.

Åkte därefter till Alvik för middag med Pernilla och Madde. Vi garvade åt kontot hemnetknarkarna på IG och åt en jädra massa ost. Åkte sedan hem, mätt och väldigt glad över mina vänner och livet. Somnade på 3 röda.

Så blev det lördag och långpass i Hellas. Blev 14 km över stock, grusväg och stig med gott sällskap och efterföljande kanelbulle på bryggan.

Spenderade därefter eftermiddagen med att strosa runt på stan med Alexander, titta på heminredning till min nya lägenhet, dricka kaffe och skratta åt att folk faktiskt betalar 100 spänn för vete.

Tog 2 bilder under kvällen. En suddig selfie påväg ut och en bild som skulle till en killpolare som undrade vad jag gjorde och varför jag ej svarade på sms. Det var det jag gjorde. Drack vin och åt middag på Tjoget med efterföljande drink på Judith & Bertil.

Söndagen spenderades med äventyr söder om stan. Drog och testade kanelbullesemla på BAK (amazing), klappade hästar och promenerade omkring i den krispiga höstluften. Sen fick vi ett ryck bestämde oss för att dra och plocka svamp i Tyresö nationalpark. Spenderade 3 timmar i skogen, fann zen i livet och åt sedan min kroppsvikt i lösgodis till Jokern på bio. Somnade som ett nöjd litet barn på julafton.

Det var den helgen. Bra som fan. Hej!

P.s önskar mig Acneskorna i julklapp mamma.

47