JOANNA SWICA

Vi lämnar Skåne och styr bilen norrut. Etapp 2 på vår Sverigetour inleds och jag knappar in Skansen Båstad på GPS:en. Inte för att jag inte hittar. Nej nej. Men för känslan. Det känns som en riktig roadtrip när man får skriva in slutdestination på skärmen i bilen.

Det är lugnt i Båstad när vi knappt 2 timmar senare anländer. Jag hoppar ut, ordnar med parkeringstillstånd och checkar in. Genast blir jag välkomnad med ett stort leende och får reda på att rummet redan är klart för incheckning. Jag slänger ett snabbt öga på klockan som visar 10.50 och ler sedan stort. Stort tack för det säger jag med hög röst och börjar gå bort mot rummet för att lämna av väskor och hämta datorn. Jag har ett möte kl 11.00 med hotelchefen och jag hinner tänka när jag går ner i trappan för mot receptionen igen att jag älskar att kunna kombinera mitt jobb med mitt personliga liv. Att jag är tacksam över möjligheterna och framförallt att kunna ta med L på äventyr. Och att han är så jädra chill med allt. Stöttar och driver på, hela tiden med siktet inställt att jag ska göra det jag vill och brinner för.

Mötet går bra och jag hinner även träffa Joelina som bor i Båstad och är en av mina kontaktpersoner i Nuxesamarbetet jag har pågående under året. Sen är jag färdigjobbad och beställer in ett glas rose till en fräsch getostsallad på Restaurang Sand tillsammans med L som har kommit ner från rummet. Efter en stund ansluter även Sophie och Johan som ska bo på hotellet med oss. Så jävla härligt att kunna möta upp sina vänner i sin semester. Att ha 24 h stopp tillsammans innan man fortsätter på varsitt håll i semesterbubblan.

Skansens rooftop är ren och skär magi. Ja men ni ser ju själva. Det där har de lyckats bra med. Ruggigt bra service, trevlig personal och skön genomgående vibe. Vi njuter för fullt under eftermiddagen som spenderas uppe på taket.

Det är något magiskt med havet. Jag som är uppvuxen nära vatten har alltid haft en längtan, en sorts inbyggd bägare som alltid måste vara fylld till bredden med närhet till vatten. Med bad eller nakna fötter mot klippor. Med sand mellan tårna och pulserande kropp efter kallbad som får blodet att rusa.

Kvällen fortsätter med sen middag och allsång. Vi äter en trerätters där Linnea, vår servitris gör ett så bra jobb att vi haffa hennes chef och kräver att hon ska få löneförhöjning. Rapp, skarpt, snabb och grym på service. Vi skrattar högt under hela kvällen och lirkar fram om vi inte är hennes favoritbord ändå. Det är glatt och vi vill aldrig att kvällen ska ta slut.

Vi vaknar runt 08 dagen därpå och jag kryper ganska direkt upp i L’ s famn. Vi pratar om om dagen som varit. Om kvällen och våra busiga sprintar till rummet genom den långa korridoren. “Försten in!!!” tjöt jag samtidigt som jag försökte prejja ut honom.

Sömnigt går vi ner till frukosten, jag hämtar våfflor till gänget och vi följer myllret utanför fönstret med stor fascination. Papas öppnas upp, glasskiosken ställer ut skylten och 2 gubbar på alldeles för dyra cyklar kommer rullandes över kullerstensgatan ner till hamnen. Efter en stund tar vi en promenad i samma riktning och framåt tolv kramas vi farväl och sätter oss i bilen igen. Det är dags för sommarbilen att rulla vidare och jag knappar in en ny destination på skärmen. Denna gången Leksand.

Stort tack för denna gången Hotel Skansen. Vi ses snart igen. ♡