JOANNA SWICA

För några veckor sedan skrev jag i ett av mina inlägg att om det var någon som var sugen att haka på ett mini-triathlon en helg så var de varmt välkomna. En tjej hörde kort därefter av sig och vi bestämde träningsdejt. Malin räknas numera som en vän till mig då vi fann varandra väldigt fort och efter 3 timmars träning ihop hade vi hunnit avklara ämnen som bästa råbiffen, hälsohetsen som råder just nu, snytning och snor i farten, bostadsbubblan i Stockholm och sexpress. Högt och lågt, intimt och ytligt. Man skulle inte alls kunna tro att det var imorse vi lärde känna varandra.

Vi bestämde att kasta om ordningen och börja med cykel, därefter springa och avluta med simningen. Detta för att Kronoberg öppnade sent och vi ville komma igång tidigt. Plus att det lockade mer att få avsluta med att sträcka ut i bassängen. Vid kvart i nio drog vi i väg från mig på Kungsholmen och cyklade till Ekerö. Väl där drog vi rundan runt Lovön (ni vet den härliga slingan förbi kyrkan och golfbanan) 3 varv i ett snittempo på 32h/km innan vi cyklade hem igen för att växla om till löpskor uppe hos mig. Cyklingen kändes kanon och trots att jag är rätt trött i kroppen så kunde jag trycka på och ligga i min maxzon på mina intervallsträckor. 40km kändes som 5km på tiden 1.25. Detta kändes dock när vi drog iväg runt Kungsholmen för löpningen och jag fick verkligen kämpa de första 3km för att “väcka” benen. Efter 2-3 backar så var de dock igång och resterande 7 km gick väldigt smidigt i ett behagligt 5.10-5.20 tempo.

Vi sprang upp till mig efter 9.5km och hämtade ryggsäckarna och fortsatte sedan ner mot Kronobergsbadet för att simma 1500m. Första 10 minuterna var kaos med barn, män som inte visste hur man betedde sig på en bana och en rabiat simlärare som drog plastgrejen (den som delar av banorna) i huvudet på mig när han skulle stänga av för att det var någon jävla hopp och lek timme i bassängen. Vi kämpade dock på och efter 30 min var vi färdiga. Tur var väl det, för hade kaoset fortsatt hade jag väl rivit stället.

Och se på fan, vi hade dragit en olympisk Triathlon distans. Plättlätt! Euforin av den vetskapen tog mig med lätta steg förbi ICA för kak-belöning och nu sitter jag här och mumsar Hasselnötskräms bananpannkakor med mango och planerar nästa träningsförmiddag.

Tack för idag Main, it was a blast!