JOANNA SWICA

Maj

Så blev det maj månad och jag drog till Gotland (läs om Gotlandsäventyret här) och cyklade runt i 3 dagar. Utöver det så cyklade jag som aldrig förr, både tempo och gravel. Drog även långpass med Sofie och Karin, fick punktering och cyklade vilse på stigar. Jag och Louise anordnade vår andra resa till Toscana med Friendcation (läs mer här) och jag badade i pasta, pizza och vin. Vi hann bara vara hemma ett par dagar innan vi åkte vidare till Malta för vårt första resereportage. Äntligen skulle vi få göra det vi gjorde bäst – resereportrar! (läs alla Malta-inlägg här)

Det var även månaden där jag bestämde mig för att säga upp mig helt från SOS International (läs mer här) för att satsa helt på mitt egna företag. Herregud vilken omtumlande månad det var.

Juni

Juni var stökig. Jag kommer inte gå in på mycket mer än att mycket uppdagades, det stormade och var en allmänt rörig månad. Jag sprang, spelade in samarbeten, cyklade och åkte ner till mina föräldrar i Skåne för några dagars paus från allt.

Just ja! Tävlade även i Ragnar Race med vårt Reeboklag. Läs race report här.

Juli

Utåt sett så såg min sommar magisk ut. Och ja, allt jag gjorde var magiskt. Men mitt hjärta blödde och jag var i princip ett tomt skal. Jag körde IM Jönköping för tredje gången (läs race report här) Hängde med fina tjejer på Sandhamn, cyklade ut till Sofie och Fredriks lantställe och gjorde en roadtrip i södra USA där Mississippi, Lockhart (se bilder här) Austin, Houston, San Antonio och Baton Rouge prickades av. Såg alligatorer, sprang en magisk morgonrunda runt floden i Austin och besökte plantager vid Mississippi-floden. Det var en fin resa, men jag önskar jag hade väntat med den. Ibland så ångrar jag den. Men det gör mig oerhört ledsen, för man kan inte ångra saker i livet, det går inte. Så jag får helt enkelt göra om resan. Denna gången kommer jag göra den med andra förutsättningar och helt hjärta. Och annorlunda, jag gör om det på nytt. Men framförallt ska jag åka till New Orleans och pricka av en dröm jag länge har haft.

Augusti

Hur jag höll ihop det denna månaden är ett mysterium. Eller så är det inte det. Kanske var det tempot och allt jobb som räddade mig. Sprang Kia Fjällmaraton (läs race report här) med Manne uppe i Åre, fotade samt släppte min kollektion i samarbete med Frankenstorm (se den här), festade på rätt ordentligt, firade Mimi, ställde in IM Kalmar på grund av strulig höft. Och ska jag vara ärlig så var det inte läge att göra ytterligare en tävling i det skedet jag befann mig. Jag var dränerad.

Det var stökigt. Jävligt stökigt. Och all tid emellan det jag gjorde spenderades i ett mörkt rum. Jag gav mig själv en tidsbegränsad period att vara ledsen, sen fick det vara nog. Vilket jag är väldigt glad idag att jag gjorde. Våga sörja, bearbeta och sedan ta sig samman och gå vidare.

Fortsättning följer…