,

Att ta tjänstledigt.

Jag minns hur jag medvetet valde en mörk tröja på morgonen för att jag visste hur svettig jag skulle bli. Hur svettfläckarna under mina armhålor sakta men säkert skulle växa sig större och avslöja att min stadiga blick, röst och hållning egentligen ville vända om och ta en glass nere i cafeterian istället. Dramatiken visade sig vara väldigt onödigt och jag fick ännu en gång bevisat för mig att valet att ta tjänstledigt och inte säga upp mig som jag varje dag det senaste halvåret har fått frågan men även rådet om att göra var rätt.

Ja ni hörde rätt, jag har tagit tjänstledigt.

Tanken började gro i början av sommaren efter snart två intensiva år på SOS International som jag har parerat med mitt egna varumärke och Friendcation har vuxit sig starkt. Jag hade precis avslutat en period med upphandlingar, varit med och skapat ett helt nytt bärgningsnätverk och tagit mycket ansvar. Det hade varit en rolig period men jag kände mig lite vilsen. Jag ville framåt, avancera, ja men ni vet – det man ska göra.

Sommaren gick, jag jobbade på och tanken fanns där någonstans i bakhuvudet. Jag visste att mitt jobb uppskattade mig, jag uppskattade dem och min relation med min chef var, som den alltid har varit, oerhört bra. Han är den bästa chefen jag har haft och det har varit mitt samvete gentemot honom som har varit den främsta anledningen till att jag trodde att jag skulle rasa ihop till en blöt liten fläck den dagen jag bad om ett möte.

Beslutet om att jag behövde vara ledig och fokusera på mig själv ett tag togs som ni många har förstått efter olyckan. Min dödsångest som jag fick när jag låg på asfalten och knappt kunde andas av allt blod skakade om mig till den grad att jag nu i efterhand när det har lagt sig och livet har återgått till det normala har förstått att jag inte alls har mått bra. Det hela satte igång en process inom mig och alla sömnlösa nätter ledde till en enda fråga: Vad vill jag?

Och det var som att sätta igång en kran som inte gick att stänga av efter att jag hade ställt mig frågan. Det forsade ur mig och det kändes som att jag skulle krypa ur mitt egna skinn om jag inte gjorde en förändring i mitt liv. Väggarna krympte och jag svårt att andas när tänkte på att jag faktiskt bara har ett liv. Bara tanken att fortsätta jobba heltid med två jobb, vara den flickvännen min kille blev kär i, vårda mina relationer och samtidigt försöka ge mig själv ett liv jag ville leva gjorde mig helt panikslagen. Jag vill så mycket men hinner knappt stanna upp och uppleva det. Samtidigt rev ångesten i mig att jag var en illojal anställd och jag tänkte flera gånger att det bara är ett riktigt dumhuvud som pausar en karriär för att göra – ja, göra vadå?

Ska sanningen fram så har jag ingen direkt plan. Det är första gången i mitt liv jag inte riktigt vet. Det enda jag verkligen är helt säker på är att jag behöver vara lite ledig. Däremot är jag inte rädd, för det finns fördelar med att vara en jävla doer som jag är. Det finns fördelar med att jobba som ett as. Jag är faktiskt inget dumhuvud och det inser jag ganska snabbt när jag rationellt går igenom min situation. Jag har en hopsparad buffert, det finns pengar på aktiekontot och mina samarbeten är stadiga då jag vårdar mina kontakter samtidigt som jag är en fena på att bygga nya. Jag har ingen prestige och skulle det gå åt helvete så kommer jag inte tveka det minsta om att be om hjälp.

Förutom att jag kommer fokusera på att bara vara ledig och njuta av att slippa gå upp 05:30 för att träna och istället ta sovmorgon till 07:00 så kommer jag jobba vidare med Friendcation samt ta lite konsultuppdrag från lite olika byråer och företag. Jag ser framemot att utbilda mig vidare till löpcoach, utveckla min egna träning och ha kalendern öppen för nya möjligheter.

Jag har alltid drömt om att en dag kunna ta steget och välja helt vad jag vill göra om dagarna, men att faktiskt befinna sig vid det vägskälet tog ett tag att inse. Men vid årsskiftet är jag där och det känns så jädra häftigt.

På riktigt…vad är det värsta som kan hända? Det känns som jag redan har prickat av en del på den listan.

Prio ett på listan är att köpa en mugg med texten ”Chef” på. För fan vilken jädra chef jag är.

1

0 svar till “Att ta tjänstledigt.”

  1. Heja dig Joanna! Vilken otrolig inspiration och powerkvinna du är. Ska bli så spännande att fortsätta följa dig i din personliga utveckling. Stort lycka till med vad du än tar dig för och tack för att du finns och står upp för dig själv, dina tankar, känslor och drömmar. Det ger så mycket kraft till andra❤

  2. Alltså heja dig, så otroligt modigt! Om jag vore din chef skulle jag vara stolt över att du vågar. Ser så mycket fram emot att se vad du hittar på framöver ❤

  3. Så otroligt bra gjort!
    Starkt också att inse vad man behöver och vill här i livet. Inte alla som gör det.
    Otroligt bra gjort och vad skönt för dig, att kunna fokusera på det som känns viktigt.
    Kram❣️

  4. Lite skrämmande att läsa då du sätter ord på mina egna känslor. Är i en liknande sits men där jag har sagt upp mig för att resa på heltid. Har också en buffert och heller inte en riktig plan. Du är en riktig inspirationskälla. Så glad att jag snubblade över din blogg.
    Heja du! Riktig chef är du!

  5. Grymt! Wow! Härligt! Ska bli spännande att följa och se vad som händer efter detta modiga beslut! ?

  6. ”Jag vill så mycket men hinner knappt stanna upp och uppleva det.”

    Du satte ord på mina känslor. Tack! Stort grattis till ditt beslut. Själv fick jag mig nu en riktig funderare att ta med in i helgen… Tjänstledigt? Ja, det är ju ett klockrent alternativ.

  7. Vilket häftigt grej du gör o sjukt stort. Jag själv blir sjukt imponerad över dig. Vi satt o pratade om dig idag på jobbet, om vilken oerhört fantastisk o cool kvinna du är! ????
    En riktigt förebild ? du kommer va sjukt saknad för ditt fantastiska arbete, din häftiga auktoritet o ditt lugn och jag önskar dig all lycka till med din framtid o dina val! ?
    Kram

  8. Så jävla rätt, man måste kasta sig ut ibland och våga lita på magkänslan. Det känns rätt för dig och då är det rätt!
    Livet har många kapitel, nu påbörjar du ett nytt! Kör hårt, du är grym 🙂

  9. Jaaaaa!!! Varför inte. Som du skriver, vi lever en gång. Är själv där när jag inte vet vad jag vill, vet att jag inte ”orkar” vara kvar, för jag orkar inte med något hemma, varken barn eller man, är ständigt trött och gråtfärdig. Men det här kommer gå galant för dig???

  10. Vilket modigt beslut! Tycker helt klart att du gjort rätt val och hade själv gjort det om jag haft möjlighet ekonomiskt! Ska bli än mer spännande att följa dig dessa 6 månaderna ♥️

  11. Så jäkla rätt!! Vilken inspiration du är ? Tror eller nej jag vet att det kommer att bli alldeles fantastiskt bra! Har precis startat eget själv, sade upp mig ifrån min fasta anställning och bara kör!! Gjort min första vecka som egenföretagare nu och det känns läskigt men rätt. Tänker precis som du att, vad är det värsta som kan hända? Och kommer jag till en punkt där det helt enkelt visade sig att det inte gick vägen längre, nä då får en la bli anställd igen då. Inte mer med de, tänker jag ? Jag kommer alltid fundera på hur det är att vara egen och jag vet att jag hade ångrat de om jag inte testat. Så jag gör just det, testar. Kör hårt bruden!!

  12. Allt låter så förbaskat rätt i mina öron. Jag vet själv hur tufft ett sådant beslut kan vara, men precis lika mycket vet jag att det också är värdefullt och viktigt. Livsviktigt till och med. Ingenting blev egentligen som jag planerat, trots att jag in i det längsta kämpade för att det skulle bli det. Nu är jag äntligen på rätt väg igen. Med energin på rätt ställe och ett mindset om att agera mer efter hjärtat. Ett liv. Och en plan om att agera halvårsvis och med sinnet att det alltid går att backa. Om jag skulle vilja det. Ta hand om dig Joanna, och tveka aldrig på att du innerst inne vet precis vad du behöver.

  13. Alltså vad härligt att följa sitt hjärta!! Modigt. Du gör helt rätt och jag är helt bombsäker på att du kommer lyckas!!!

  14. Shit så grymt bra skrivet, bra beslut, rakt från hjärtat❤️ Blev väldigt rörd av din text. Njut av livet, njut av dina vänner, din pojkvän, unna dig att bara vara i nuet här och nu. Förstår verkligen hur dina tankar måste ha flugit omkring inom dig. Men precis som du tänkt, vi har bara ett liv, och att försöka leva det så mycket man vill efter sina egna känslor och drömmar det är precis rätt. Njut nu av ditt beslut. Det bästa beslutet någonsin❤️☀️❤️

    Kram från lilla mig

  15. Grattis! Så jäkla bra! Olyckor och skador är är inga bra grejor – naturligtvis – men perspektiv är en bra idé. Andrum en annan. Håller tummarna (as if that’s needed ?) och fortsätter följa med ett varmt leende.

  16. Du är verkligen boss! Tror på dig och detta så himla mycket! Och kan verkligen relatera till ambivalensen och splittringen i tankarna. Inspirerande att du vågar och att du kör! Kram

  17. Jag är precis där Du är vid årskiftet just nu!
    Parentes med två barn vv. Som min kompis sambo sa : Du är den drivnaste personen jag träffat, att Du jobbar och låter någon annan styra Dina dgr är helt år helvete. Så här är jag nu på jakt efter tusen möjligheter. Startar med 2V i Thailand och boxas lite! Kram //Helena

  18. Du är är en sån inspiration! Jag blev egenföretagare efter att det varit samarbetsförhandlingar på jobbet och jag är glad att jag då vågade ta steget mitt i allt annat kaos i livet till att bli egen ändå. Släpp sargen och tryggheten och den inrutade vardagen och säg hej till att styra dina tider och jobba med det du tycker om! Kommer gå galant! ✨?

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *