Ryggor med stil

1.Klick! 2. Klick! 3. Klick! 

1. Klick! 2. Klick! 3. Klick!

1.Klick! 2. Klick! 3. Klick!

Nu när jag går överallt och inte vill bli lika sne  i min hållning som lutande tornet i Pisa så har jag börjat med ryggsäck. Jag har en gul Sandqvist som känns väldigt hipster-chick, samt en svart från Reebok Classic som är lite mer sportig. Vill dock hitta en snygg, lite mer stilren, i läder eller annan enfärgad färg. En där både dator och träningskläder får plats. Det finns en del snygga, kolla bara på de jag hittade på Nelly, Asos och Sandqvist!

Har ni några fler tips så dela med er, kram hej!

0

The Ama Girls

Jag ligger i sängen med 4 kuddar upp-bullade runt mig. Lampan lyser svagt och det är fortfarande mörkt ute. Klockan har inte passerat sju och jag är lite trött. Känner efter, är det huvudvärk? Kan inte vara vinet? Drack inte mer än 2-3 glas bubbel. Inser att det är av lite klen sömn, somnade ändå inte fören tolv. Det är väldigt sent för mig, men oj så värt det. Ler när jag tänker på gårdagen och sjunker djupare ner i sängen, ni vet när man gosar ner sig och blir tung i kroppen mot det svala tyget? Precis så.

Vänta lite, är det skrammel jag hörde från köket? Är Annika redan här för att preppa vår frukost? Kanske man kan smyga ut och be om en kopp kaffe. Jag tror jag gör det, återkommer om några minuter.

Så. Rykande kopp kaffe. Det var Isabella som hade tassat upp och satt på kaffet som Annika hade preppat kvällen innan åt oss. Det låg nybakat bröd på stenskivan i det luftiga köket och de massiva fönsterna ut mot Stockholm Skärgård blev ännu mer dramatiska nu när solen börjar gå upp långt där borta i fjärran. Not for myself: någon gång vill jag bo såhär.

Jag har bara sett Ruin Retreats från utsidan när jag såg bilder från Frida Fahrmans bilder, innan dess visste jag inte ens att det fanns. Det är som en liten gömd oas i skogen, högt över vattnet och när jag fick frågan av Sanna och Helena på Mildh PR om jag var ledig dessa två dagar då Pilgrim väldigt gärna ville ha med mig på en grej så tackade jag glatt ja. Nu skulle jag äntligen få se stället från insidan och dessutom få spendera 24 timmar med 6 härliga tjejer som jag inte känner så bra och gärna vill lära känna mer. Dagen var oerhört bra från början till slut. Jag körde ut själv då jag ändå skulle hämta min cykelväska inför resan som jag alltid hyr av Speciliazed i Hammarby Sjöstad och var såklart tidig på plats (ni som känner mig vet att det inte är några konstigheter). Steg in i ett hus som badade i ljus och fick mig att slappna av direkt.

Efter ett tag kom taxin med resten av tjejerna och vi intog en fantastisk god sushi-lunch som vår kock från Sovel Sickla stod och gjorde åt oss. Han stod i köket från att jag kom runt halv tolv till att vi intog desserten på vår trerätters middag vid tio tiden på kvällen. Han såg dock väldigt nöjd ut, jag menar, vem hade inte varit det av att få hänga en hel dag med ett gäng snygga tjejer som dessutom senare på eftermiddagen yogade 6 meter ifrån honom där han stod i det upphöjda köket.

Ah, yogan. Ska vi prata lite om den? Jag kände faktiskt av den i kroppen nu när jag hämtade mitt kaffe för en stund sedan. Det har varit mer yoga för mig på en vecka än jag yogade förra året. Skrattar lite åt det, vad hände? Im not a yogi-person. Längdskidor, yoga och massor av tankar.  Jag har alltid vart en ”sökande” person som tänker mycket men de senaste veckorna har varit extrema. Jag har tänkt så mycket. Eller, jag tänker så mycket. Kanske är det en del av sorgen och att jag processar allt, kanske inte. Men det har nog gjort mig mer tillgänglig mentalt för vissa saker. Nåväl, yogan. Sheila körde 45 minuters Ashtanga yoga med oss och gjorde det väldigt bra. Ett extra plus för att hon körde ”icke-yoga” låtar under passet. Jag menar, att stå i jägarposition till Whitney Houstons starka stämma går inte av för hackor.


Det slog mig vilken bra kombo av människor som befinner sig här, där har Mildh gjort ett superbra jobb.  Att samla ett gäng ”AMA” girls som får umgås under ett dygn i fantastisk miljö och lära känna varandras styrkor bättre känns så jädra rätt. Avskalat, ärligt och varmt.

Kollektionen vi fick presenteras för oss släpps imorgon och baseras på de japanska kvinnorna som fridyker i och samlar pärlor. The Ama Divers ger sig ut i havet utan tuber eller våtdräkter. De är självständiga, starka och ett med havet, precis som Ama betyder: Kvinnan av havet. Denna tradition är över 2000 år gammal och känns för mig väldigt mystisk. Nästan lite magisk.

Det kändes verkligen så genuint när vi satt alla runt bordet igår kväll. Vi åt japansk fusion, drack ett gott vin och delade med oss av våra liv, vilka vi var och vad vi tänkte på. Våra rörelser tillsammans med smyckena skapade små klingande ljud och i bakgrunden sprakade brasan. Det var en kväll att minnas och det gick upp för mig gång på gång under kvällens gång vilket privilegium det är att få vara med om detta tillsammans med Sanna, Helena, Hanna, Isabella,, Sheila, Isabelle, Ellen och Fredrika.

Är tillbaka vid datorn igen. Har ätit en god frukost, duschat och sitter nu vid det massiva köksbordet. Tjejerna har precis åkt och jag kommer stanna kvar en stund till då jag inte har speciellt bråttom då Trispot inte öppnar fören 12.00 i Hammarby Sjöstad och jag behöver lite delar till min cykel. Så jag tar en kopp kaffe till, lutar mig tillbaka och känner lugnet.

Det är svårt att inte göra det efter en sådan upplevelse.

(Bilder tagna av mig och Elin Waldton)

0

Bohemian luxury

Checkade in på Clarion Sign igår och såg ut såhär. Ända sen jag såg denna (klick!) klänningen inne i Lindex showroom så har jag velat ha den. Och nu är den äntligen min och är redan en favorit i garderoben. Jag kommer styla den precis som ovan, men boots och jeans men även med höga klackar och vilt hår. Jag kommer tassa runt barfota på stranden med denna över min bikiniklädda kropp i Sri Lanka och spendera kvällarna iklädd denna på vår terrass med ett glas vin i handen. Det är så mycket Joanna över denna klänningen, visst?

Ett tips är att köpa en storlek större om du är sugen på den. Jag tog den i large och den sitter perfekt löst på mig, inte för stort men fortfarande så pass löst att den blir väldigt bohemisk och följsam.

Kappan finns här för er som undrar, hej!

0

Morgonkaffe med Efva Attling

Jag minns hur jag såg Efva för en jädra massa år sedan i TV. Jag tyckte hon var så karismatisk och liksom.. tog över rummet? Kan man skriva så? Tog över på ett positivt sätt. Bom. Skönhet och grace med en attityd.

När jag i vintras fick ett mail där det stod att Efva ville samarbeta med mig så blev jag väldigt svettig. Den Efva som jag brukade se på TV ville att jag skulle bära hennes smycken. Sagt och gjort, det resulterade att jag var med i hennes kampanj i våras som nu fortsätter i vinter.

Läs inläggets med vårens smycken här.

Imorse var jag inbjuden tillsammans med Danijela och Elin till en intim frukost i Efvas butik för att prata om vinterns kollektion som släpps snart (håll utkik på min instagram) samt träffa Efva.

Behöver jag säga att jag svettades? Att hon dessutom kallade mig för power personifierad fick mig att nästan tappa armbandet jag höll på att testa.

Ser framemot att visa er min powerring. Tror ni kommer gilla den. Hej!

0

Just buy the freaking bag! Eller?

Jag får en del frågor om vad jag anser om att lägga pengar på väskor, 99 procent av frågorna är ställda i ren nyfikenhet men då och då smyger det in en liten pik. Oftast kopplat till att folk som lägger stora summor på någonting specifikt är dumma i huvudet. Jag tänker såhär:

Är mina räkningar betalda? Ja.
Har jag lagt undan det jag ska för månaden på sparkonton? Ja.
Är mina aktier stabila? Mja, men de kan bli. (Damn you Oscar Properties)
Har jag pengar så jag klarar mig vid eventuell oväntad utgift? Ja.

Dåså. Buy the freaking bag. Eller skor. Eller resa. Eller sjurätters middag på Franzten. Eller Cykel. Eller vadfasiken man nu vill ha.

Min första märkesväska jag köpte var en Rebecca Minkoff, den sålde jag dock bara någon månad efter inköp för att jag hade hittat ett par skor jag hellre ville ha. Jag förlorade 300 kr på den dealen men det var det värt och känslan av att köpa något riktigt dyrt utan att få äta nudlar i ett halvår var oerhört tillfredsställande. Nästan lika tillfredsställande som när jag var 18 år och köpt mina första True Religion jeans för mina drickspengar som egentligen skulle gå till hyran. Låt oss säga som såhär, jag hade ingen checklista på den tiden utan pengar var som vodka på den tiden – förbrukningsvara.

Men sådana perioder behövs också, annars hade man inte suttit där man är idag. Visst, man kan fortfarande bli bättre på att spara men jag vill inte heller spara allt på en hög och inte leva livet här och nu. Sen om det innebär att leva för stunden när man köper en väska, resa eller äta en alldeles för dyr men desto godare middag ute – ja det beror helt på. Det viktigaste för mig är dock att jag har minst en investering vilket är en bostadsrätt och att mina lån varje månad krymper.

När vi ändå pratar väskor så tänkte jag visa mina tre absoluta favoriter som jag aldrig kommer göra mig av med. Den första är min lilla korallfärgade Gucci Soho Mini som jag spontanköpte för 1,5 år sedan på Köpenhamns flygplats. Klockan var 08:30 på morgonen, det var julafton och vi stod inne på Gucci för att köpa skärp. Då säger expediten att de har 30 procent på utvalda väskor och tar fram denna godbiten.  Jag testar den och kalkylerar snabbt i huvudet vad slutsumman skulle bli minus tax och procenten. Det landar på 3.500 kr och jag hör sedan hur jag säger att jag tar den. Motivering? Det var julafton och jag skulle aldrig hitta den för ett sådant bra pris igen. Dessutom så var det love att first sight vilket nu 2 år senare har visat sig stämma då jag har använt den väskan nästintill dagligen.

En annan kärlek i mitt liv är denna svarta väskan från Chloé. Det är en Fayé i medium modell och här var köpet inte lika spontant som med min Gucciväska. Jag la undan 1.500 kr varje månad i 6 månader och testade den säkert 50 gånger i olika butiker. Sen en dag, jag tror det var en torsdag för ca 2 år sedan, hoppade jag av på Östermalmstorg efter jobbet och gick med bestämda steg till Nathalie Schuterman där jag stod på en väntlista på väskan. De plockade fram väskan, jag testade den flera gånger i olika vinklar och gav dem sedan mitt kort. Det jag däremot minns var hur jag kvävde en fniss när jag tryckte OK på summan som jag visste skulle få min mamma att fråga om jag var riktigt frisk. Men än idag är jag hur nöjd som helst med mitt köp.
Sist men absolut inte minst så har vi tillskottet i familjen. Nämligen min efterlängtade Louis Vuitton Keepall 60 som jag visste skulle bli min när jag fyllde trettio. Nu hann jag dock inte köpa den själv (planen var att efter en vinlunch med extra allt på min födelsedag traska över till butiken och köpa den) utan Calle hann före och köpte den åt mig i födelsedagspresent. Det är en perfekt weekendbag som rymmer allt och jag är riktigt glad att jag bestämde mig för den mörka mer maskulina färgen än den traditionella ljusa. Denna passar mig perfekt och jag är så oerhört glad över den.

Nu är siktet inställt på antingen större väska med axelrem där datorn får plats. Jag använder min svarta Celine Cabas flitigt men den kan man tyvärr inte hänga på axeln. Har spanat lite på Loewe, Celine, Gucci eller Acne. Får se, har inte direkt bråttom och ju längre tid jag tar på mig att bestämma mig desto mer hinner jag spara. Har dock redan börjat lägga undan till en 35 års present till mig själv. Den börjar på C och slutar på EL.

För att summera, det finns så ofantligt mycket man kan lägga pengar på, eller inte lägga pengar på. Vill du och har du råd så varför inte, andrahandsvärdet är bra och man kan alltid sälja vidare om man tröttnar på den. Samma sak gäller för cyklar, men det är en annan historia. Hej!

0

Vårfräsch med silver.

Detta inlägg är ett samarbete med Efva Attling.

Från att ha varit en riktig silvertjej och tycka att guld enbart var för Marbellatanter gick jag helt över att enbart bära guld (kanske i samband med att jag själv blev en Spanien fantast) och lämnade silvret bakom mig. Däremot tycker jag det är så snyggt på andra och tänker många gånger att jag skulle vilja börja mixa guld och silver mer. Därav anledningen till att jag glatt tackade ja när jag blev kontaktad för att göra ett samarbete med Efva Attling. Jag tycker hon är en cool kvinna som gör fina smycken, framförallt den kollektionen jag fick presenterat för mig som fångade mitt intresse när jag skulle välja ut några favoriter som kändes som mig inför detta samarbetet.

Jag fastnade direkt för det stela armbandet med stor onyxsten. Det kändes väldigt stramt och stilrent vilket känns lite utmanande då det blir ett spännande inslag i mina outfits. Jag valde även 2 ringar samt ett par coola örhängen som jag kommer visa lite längre fram, ni får dock se den ena ringen redan nu då jag tyckte den var så fin i solen. Den kallas inte för dreamring för ingenting. Känns väldigt Gatsby och ger en feeling av power. Ska testa att ha den tillsammans  guldringar i helgen. Tror det kommer bli väldigt coolt även om den funkar bra ensam på handen också. Den märks om man säger så vilket jag gillar. Jag är ju en sucker för rassel, som den Marbellatant jag är.

Armbandet hittar ni här och ringen finns här. Uppger ni  JOANNA20EAS så får ni 20% på silversmycken, bra va? Koden gäller både online och i konceptbutikerna” till 20/5.

Kram på er, hej!

0