Några dagar efter min tänstledighetsansökan lämnades in började jag fundera mer djupare på hur jag ville min tid som tjänstledig skulle se ut. Hur den skulle utformas och vad jag skulle fokusera på. Det var som att jag äntligen tillät mig själv att leka fritt med tankarna utan begränsningar eller den där lilla rösten som påminde om “har du tid för det?”.
Det var efter en lunch med Sofie Lantto där hon berättade att hon skulle vara med på längdskidscamp med Utemagasinet uppe på Högbo bruk där hon även skulle hålla i yogan som mina tankar började snurra. Längdskidor sa du? Jag berättade för henne att det alltid har varit en dröm att kunna åka skidor på riktigt och att jag skulle vilja satsa mer på outdoor nästa år. Jag lärde mig utförsåkning för två år sedan I Norefjell på två dagar, det var första gången i mitt liv jag stod på ett par skidor (den där gången på dagis räknas inte) och längdskidor har alltid fascinerat mig. Det har dock varit något som jag har associerat med överhurtiga människor, ben av stål och talang.
Men sagt och gjort, jag vågade prata högt om min vilja att lära mig och testa på och några dagar efteråt bokade jag in mig på träningshelgen i början av januari (läs mer om den här). Några timmar efter jag hade bestämt mig, mailat mitt deltagande så slog det mig: Vet jag ens vad man har för utrustning? Hur klär man sig? Kommer det enbart vara proffs på campet då det trots allt leds av Torbjörn Hägglund, Johanna Ojala och Sofie Lantto. Det vill säga proffs.
Jag som inte ens förstår att man har andra sorts pjäxor.
Panik.
Nåväl. Det löser sig. Såhär är det alltid. Jag bokar på mig, sedan löser jag det efter hand. Lite som när jag anmälde mig på en veckas traillöpning runt Mount Blanc. 190 km på fem dagar och sammanlagt 10.000 höjdmeter. Det var brutalt, men det gick. Och lite så tänker jag om denna helgen.
Jag ser framemot att lära mig (nåja, någorlunda i allafall) längdskidsåkning, lära känna nya människor som älskar sporten och få hänga med Sofie. Rossignol ska ha ett stort tack som sträckte ut en hand och låter mig långa utrustning över helgen och även Utemagasinet som vågar ha med en sådan färsking som mig. Kan man sätta på mig en väst som det står nybörjare på? Det lär bli en cirkus.
Det var punkt 1 av 5 på min lista över vad jag ska utmana mig själv med nästa år. Vad resterande punkter innehåller får ni höra om mer under nästa år. Hej på er!
0
0 svar till “Dagen då jag bestämde mig för att lära mig längdskidåkning”
Kul! Du kommer älska det. Fantastisk sport. Tränar nu inför mitt 4e Vasalopp. Tog upp åkningen när jag bodde i Norge och jobbade för ca 10 år sedan. Ångrar det inte en sekund.
Wow så kul. Lycka till på Vasan! 🙂
Åh, vad häftigt!! Jag älskar utmaningar och testa nya saker. Jag bestämde mig för att börja springa för fem år sedan (då var jag 38) och har nu 3 maror i ryggen. Samtidigt bestämde jag mig för att börja åka slalom och nu susar jag nerför bergen tillsammans med barnen, så underbart! Kunna spela tennis har också stått högt upp på min lista, så för några år sedan började jag med privatlektioner. En praktisk utmaning har varit att lära mig att fickparkera. Visst lärde man sig på körskolan men jag har inte trott att jag har kunnat men så började jag öva och nu kan jag parkera nästan var som helst ;o)) Tyvärr har jag ingen utmaning på g nu men jag vet att jag kan om jag vill. Ska bli himla kul att följa din längdåkningsutmaning!! Kram!
Hej! Jädrar vad roligt och läsa – grymt bra jobbat med dina maraton! 🙂
Kul med tennis, har spelat ett par ggr men hade aldrig tiden att fortsätta. Kul att du vill följa! Stor kram
Åh vad spännande. Blir ju riktigt sugen nu på att lära mig något nytt. Får sätta mig och slipa på en liten lista jag med ?
Kul! återkom gärna med vad för roligt du skrev upp på listan! 🙂
Shit va kul! Jag älskar längdskidåkning, dels för att det ger bra träning till hela kroppen men också för att en får vara utomhus och tanka friskluft och ny energi. Stort lycka till, jag tror att det kommer att gå galant! <3
Ja men jag tror jag också kommer gilla det, eller…jag hoppas det! 🙂
Så HIMLA charmig bild på dig, älskar den!
Och längdskidor, en göttig träningsform även om vi har alldeles för lite snö i södra delarna av Sverige för att kunna bli bra på det!!
TACK! 🙂 Tyckte jag såg lite söt ut på den haha!
Jaaa!? Längdskidor är bäst! Mitt livs bästa impulsiva beslut var när jag som glad motionär valde att gå ett år på folkhögskola för att åka längdskidor på heltid. Mest lärorika om mig själv och efter det har jag inga begränsningar vad jag kan och inte kan göra efter det året!
Oj vad inspirerad jag blev nu.. ser SÅ framemot januari nu! 🙂