Dagen då jag satt 10 minuter i ett isbad

Första gången jag kom i kontakt med isbad var för något år sedan när jag såg en dokumentär om en grupp engelsmän som badade – året runt. Kort därefter testade jag på att kyla ner fötterna i is efter lopp och har sedan dess hajjat till varje gång isbad har kommit på tals. Det har kittlat mig, lockat och pockat med en fascination som jag ofta får när det kommer till lite “halvgalna” grejer.Så när jag fick en pressinbjudan av Jung om att hänga med ut i Skärgården tillsammans med Blossa och Jonas Parandian så tackade ja direkt. YES! Äntligen skulle jag få min chans att få göra detta ordentligt. Mitt dyk från bryggan i november ute på Sophies och Fredrik lantställe på Ingarö räknades inte riktigt som isbad.Så igår var det äntligen dags! Jag mötte upp Felicia på Nobis och traskade vidare ut längs strandvägen där M/S Molly låg och väntade på oss. Och inte minst, där den stora badtunnan med is väntade på oss. (Jag var ytterst besviken att vi inte fick bada i havet, men det var en säkerhetsrisk på grund av tiden vi skulle vara i.)

Efter en snabb fika och ombyte till badkläder och morgonrockar fick vi lägga oss ner på våra plädar. Jonas stod och lotsade oss igenom 3 serier av andningsövningar för att frisätta mer syre ut i blodet. Dessa övningar kan även appliceras vid stress eller ångest för att få kontroll över sin kropp och andning.

Sen var det dags. Trippade ut i den kyliga luften i min morgonrock och var rätt avslappnad för vad som väntade. Felicia såg lite lätt skräckslagen ut, Manne och Nisse taggade igång varandra och Elin såg ut som om hon skulle ut i krig. Jahapp. Då kör vi!

ÅH HERREGUD VAD DET VAR KALLT!

Jag steg i, kände hur isbitarna slog mot huden när jag satte mig ner och kände hur en lätt våg av panik sköljde in. Varenda cell i kroppen skrek “Gå upp NU!” och jag började hyperventilera. Efter en halv minut lyckades jag få kontroll på andningen och hittade tillbaka till hur det kändes när vi gjorde avslappningsövningarna. Jag räknade tyst i huvudet, tvingade bort tankarna på att det var kallt och skämtade med de andra som sammanbitet också satt och tänkte vad fan det var vi sysslade med egentligen. “Saker man gör för content hörrni, va?!”

Spridda skratt.

Det var för kallt för rörelsen som skratt frambringade.

Efter en stund hör vi hur Jonas säger att fem minuter har gått. Okej, halvlek – nu härdar vi ut!

Efter 9,5 minut kände jag bara en brutal smärta i mina tår, resten av kroppen bara fanns där. Det gjorde inte ont, det var inte obehagligt, det var bara..som det var. När tio minuter hade gått satt jag kvar och tog en selfie, plaskade lite med handen och gick slutligen upp med lugna kontrollerade steg då jag inte riktigt visste hur kroppen skulle reagera.

De första 15 minuterna efter uppstigning var jag lugn och harmonisk. Vi tog lite bilder och jag fick en kopp varm Blossa Värma i handen. Det är deras nya produktserie (koffein & alkohol fri) med kryddade varma drycker gjorda på te, fruktjuicer och utvalda kryddor. Gott. Jag tappade ut hälften då jag hade börjat skaka kraftigt men fick snabbt en ny kopp och tog mig sedan in i bastun med resten av gänget.

Så varför isbad?

Det råder delade meningar om isbad. Samtidigt som många många forskare hävdar att isbad hjälper benen att återhämta sig snabbare och rekommenderar att det efter riktigt tuffa pass eller tävlingar så finns det dem som menar att det är en ren bluff. Jag kan inte svara på vad som är riktigt. Men om man tittar på helheten och de rena hälsoaspekterna där isbad sägs vara antiinflammatoriskt och stärka immunförsvaret så är det bara positivt. Att kombinera det med andning och mental träning är ytterligare ett steg framåt i sin egna utveckling och välmående. Det tror jag faktiskt väldigt starkt på. Wim Hof är en man som utövar denna läran och har bland annat sprungit en halvmara barfota och iklädd i enbart shorts vid Polcirkeln, simmat 66 meter under is, sprungit marathons i öknen med minimalt och ibland inget vatten alls. Ja ni förstår nog vad det är för typ av person, en dåre. Men en väldigt intressant dåre. Och jag delar lite hans uppfattning kring anpassning och att man kan kontrollera sin kropp mycket mer än vad man tror, och framförallt, vad tanken säger.

Sjukt bra event – tummen upp! Jag har nämnt det innan, det är rätt trist med events där man minglar lite halvhjärtat samtidigt som en presentation dras, äter någon halvljummen klen lunch och sedan går igen. Att få uppleva och lära sig mer om något ju det som fångar ens intresse, det som stannar kvar i minnet och framförallt leder till just det här som jag gör nu – en eufori och lycka över att jag klarade 10 minuter i ett isbad och nu sitter och läser på mer om det.

Avslutningsvis så vill jag bara svara på frågan jag fick gällande på storys vilken smak som var godast av Blossan. Jag gillade Citrus & Ingefära starkt! Men jag tror att äpple & kardemumma kan passa som exempelvis en värmande fördrink innan en middag. En fördrink behöver ju inte alltid vara kall tänker jag, och inte heller bestå av alkohol.

Och om jag kommer isbada igen?

Gärna!

Kram på er, hej!

0

2 svar till “Dagen då jag satt 10 minuter i ett isbad”

  1. Spännande med isbad och imponerande med tio minuter! Det enda jag testat är dopp i havet under vintertid och även kallbad på spa. Men det jag känner intresse för är det här med andningen vägledde han er eller kan man på något sätt söka upp hur han gjorde? Kände i veckan en släng av ångest som man så enkelt kan kalla det men som jag aldrig tidigare upplevt, kände direkt att andningen gjorde mycket men Jonas tips hade jag velat ha 🙂

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *