
Det är tidig söndag och jag sitter vid köksbordet med en stor kopp kaffe, en blåbärssmoothie och jobbar. Svarar på mail, tidsinställer inlägg, sorterar bilder från olika events samt uppdaterar mitt mediakit, reder ut fakturor och administrerar inlägg inne i Friendcation FB. Om en stund tar jag paus för 2 timmars simning och därefter ska jag iväg och fotografera ett samarbete. Sen väntar ett par timmar med att sammanställa allt. Att det är helg spelar mindre roll, för jag har valt att ha det så. Jag jobbar varje dag. Ja. Varje dag. Och för er som rynkar på näsan och tänker/säger: ”vadå jobb, det där är inte att jobba….”, sluta med det, det är bara ofräscht.
Men mina dagar börjar exempelvis inte fören 12:00 på måndagar och jag kan när som helst träna om jag vill det. Vissa dagar är så fullspäckade att det känns som att jag är tillbaka till hur det var förra året med 2 stycken 100% jobb och 10 timmars träning på det. Då kommer stressen över mig och jag undrar hur fan det kunde bli såhär IGEN. Trots att hela min själ vibrerar av förväntan och lyckorus. Nu har vi roligt hojtar jag åt mig själv samtidigt som jag springer i 190 km/h. Dåre. Men så blir det en ny dag, som i fredags där jag hade ett lunchmöte samt fotade en timme och hängde därefter hemma i mjukisar resten av dagen. Gas och broms. Jag designar dagarna helt själv och det är den största lyxen jag någonsin kommer kunna ge mig själv.
Och som många redan har påpekat så sket det sig lite med min tänkta tjänstledighet. Jag hade någon naiv föreställning att jag skulle vakna varje morgon vid halv åtta, ta en promenad, träna och sen ägna mig åt kreativt skrivande och läsa någon kurs. HA! Undra vad jag hade rökt när jag tänkte dessa tankarna.
Kurser har jag läst och visst har jag skrivit. Men jag har haft fullt upp och mer att göra än jag trodde. Vilket har lett till att jag har brutit löften till mig själv samt tackat ja till frilans. I början var jag rätt irriterad på mig själv men så efter några veckor insåg jag borde vara glad. Jag låser inte fast mig vid att följa en plan som inte riktigt funkade utan jag backar, utvärderar och inser att jag får tänka om lite. Det blir inte så mycket ledigt som jag hade tänkt mig, jag vill tacka ja till saker som kommer upp och jag kan ändå vara restriktiv och säga nej till annat. För jag bestämmer själv.
Om 2 veckor åker jag och Louise på vårt drömuppdrag som allt jobb med bland annat Friendcation har lett till. Vi ska på vårt första renodlade uppdrag som resereporters (läs om det här). Något som vi alltid har drömt om och faktiskt vågat uttala högt. Och som har gett oss en del ”klapp” på huvudet och suckar. Här kommer verkligen begreppet Mediahus väl på plats. För det är precis det vi är. Vi har inga fotografer som följer med och fotar. Vi har ingen förpreppad copy. Utan vi gör allt från scratch helt själva. Fotograferar, skriver och filmar. Upplever, publicerar och återskapar.
Ända sen jag började att vara aktiv på Instagram har vissa människor valt att inte vilja förstå och avfärdat det som något märkligt och egocentrerat. Det fick de göra, jag visste att mitt arbete med mina sociala kanaler var något mer än selfies i bra ljus (även om de är väldigt viktiga med 😉 ). IG har lett till jobbmöjligheter, nya vänner och upplevelser utöver det vanliga. Men framförallt så har det lett till Friendcation som i sin tur har lett till så mycket mer. En gemenskap, en plattform att växa på och en trygg punkt för många av oss.
Jag är stolt över att jag tog tjänstledigt för att fokusera på mig själv. Den 15:e juli går min tjänstledighet över till en avslutad anställning och jag kommer då vara helt egen. Jag har ingen direkt plan, än. Men när jag tittar tillbaka på det jag har skrivit i detta inlägget så sänks axlarna och jag lutar mig lite tillbaka i stolen. Jag bestämmer helt själv. Och det kanske inte alltid blir som man hade tänkt sig, men det är inte fel det heller.
3 svar till “Det blev inte riktigt som jag hade tänkt mig, men det blir bra ändå”
Fasen vad gott! Låter helt underbart! Du gör ju bara det du Vill göra! Med din magkänsla så kommer allt bli exakt som Du vill!!
EXAKT SÅ! 🙂
Du inspirerar så sjukt mycket!! När jag tänker hur mitt drömliv skulle se ut så är det i grunden så som du har det upplagt nu, fast med avvikelser eftersom vi alla har olika intressen:) Tack för att du vågar bryta mot normen och stå för det, för det finns ju inga rätt eller fel! Alla är vi olika med olika drömmar och mål.
Hur handskas du med människor som försöker ”hålla dig tillbaka” och vill placera dig i fack, om du har upplevt det? Själv har jag en kompis som hela tiden säger att jag inte kan träna varje dag eller att jag inte ska prioritera jobb och träning före annat (jag har ett väldigt socialt liv också så det är inte att jag utesluter vänner och familj). Jag försöker förklara gång på gång att jag lever det liv som får mig att må bra och passar mig men hon verkar inte kunna acceptera att jag inte lever som hon gör typ. Har du några tips hur jag kan få henne att förstå?:)