Joanna Swica

Varje morgon har börjat med en 20 minuters promenad ner till gården uppifrån borgen där jag har bott tillsammans med fem stycken andra. Björn har hämtat och lämnat vissa av tjejerna i gruppen men jag har avböjt och tillsammans med Emma, Louise och Ida promenerat ner genom dalen och den djungelliknande skogen med små porlande backar och träd som har omgetts av murgröna och steniga små murar som troligtvis har stått där i flera hundra år. Väl nere på gården har vi blivit serverade frukost som har bestått av nybakat bröd, färska grönsaker, ägg, ost, färskpressad juice, kaffe, youghurt, rostad granola och croissanter. En riktig lantfrukost med ordentliga skivor ost, saftiga röda tomater och smör som smälte på brödet. Ja men ni hör ju hur drömmigt?

I söndags begav vi oss iväg med mig i täten ner mot Greve in Chianti som är en liten by ca 45 minuter lätt promenad från gården. Jag agerade kartläsare och fixade nästan uppdraget prickfritt, det var en liten incident vid en vägkorsning där ett amerikanskt par fick hjälpa till lite med google-maps. Äsch petitesser!

Väl nere i byn tog vi ett dryckesstopp (en flaska Prosecco kostade 150 kr!) och tog sedan ett varv på marknaden där det även var söndagsmarknad som innehöll alltifrån färsk pasta, hantverk, pesto och ostar av olika slag. Och såklart: Vin. Det var otroligt häftigt att gå runt på det lilla torget och få provsmaka olika delikatesser och vara ett en del av stämningen. Att vi skapade en del uppståndelse när vi gick runt bland marknadsstånden är en annan femma. Vi fick höra av Björn att det inte riktigt hörde till vanligheterna att 18 vackra tjejer kom i samlad trupp till den lilla byn. Vi köpte upp hela ost-ståndet och några av tjejerna gick loss på läderväskorna som såldes i de små butikerna utmed torget.

Klockan ett satte vi oss till bords på Ristorante Giovanni da Verrazzano som Sofia hade bokat oss på. Vi hade ett fantastiskt långbord uppe på terrassen där vi åt en gedigen vinlunch. Vi tog in tryffel-burratas att dela på till alla och därefter körde vi pasta. Jag fortsatte på tryffeltemat och tog in en magisk tryffel och svamp ravioil i smörsås. Den. var. helt. Galen!

Sen promenerade vi hemåt till gården igen, med ost, pasta och pistageglass i magen där vi hade ca 3 timmars avkoppling innan kvällens middag som slutade med att vi spräckte vår vin-budget och dans på stolar.

Denna dagen var tio poäng rakt igenom och det enda jag känner nu när jag skriver inlägget är att jag vill göra om det snart igen.

 Jag saknar mitt Italien.