Scrollade igenom flödet på Instagram häromdagen och fastnade med blicken när jag kom till Jonas Coltings inlägg vilket jag alltid gör då jag gillar honom då han är en frisk och kunnig fläkt i träningsbranschen, men jag håller inte alltid med. Och jag tror det är sunt att inte köpa allt rakt av (vilket man lätt gör om man tillskriver en person kredibilitet) och våga ställa sig frågan ”varför stör detta mig” och tänka efter när man läser något som skaver. Jag har följt honom i ett par år och hans mindset, ärlighet mot sporten, människan och framförallt sig själv har inspirerat mig väldigt mycket i det jag gör.
Men vad händer om man inte är en person som kan filtrera? Vad händer om man är en person som redan står på gränsen till att bränna ut sig, både träningsmässigt och mentalt. Vad händer om man är en person som är så djupt inne i sin träning, som maniskt räknar träningstimmar, som tar efter dessa ”sanningar” och tittar på sin egna prestation utan att ens reflektera över att Coltings liv skiljer sig åt från exempelvis “Carolina” som har ett kontorsjobb, 2 barn och en triathlon-satsning framför sig. Eller Anders som satsar allt, äter exemplariskt, tränar 6 dagar i veckan och suger åt sig allt som stora profiler skriver utan att analysera vad egentligen texten vill säga vilket resulterar i en prestationsångest och i värsta fall en stressfaktur som en efterföljd till att han pressar sig för hårt. Vad händer med dessa människor som läser denna typen av inlägg och inte reflekterar över att det inte är svart eller vitt? Jag diskuterade detta en snabbis i podden förra veckan och det var en del som mailade mig direkt och delade med sig av hur de kände.
Jag ska inte hymla. Jag älskar rörelse och jag önskar att dygnet hade fler timmar så jag skulle kunna träna mer. Men jag skulle fortfarande vila. För jag tror på vila och återhämtning, det har bevisligen fungerat för mig och som ni vet utgår jag enbart utifrån mig själv när jag förmedlar min tränings/livs-filosofi, diskuterar eller är mottagare för dessa typer av raljerande texter. För det är lite det Colting gör här. Han raljerar. Det är lite av hans signum vilket även återfinns i hans podd. Man får inte glömma det. Jag köper att han tycker mycket och starkt – det är lite det jag gillar med honom. Men att ordagrant skriva ”fuck vilodagar” och ordinera att man ska ta en vilodag från datorn och springa istället i en kontext där man redan hyllar mängdträning och skyr vilodagar som pesten får mig att skaka på huvudet och hoppas på att han gör det för att han just där och då när han skriver inlägget är så uppfylld av sig själv och vill raljera med sin sanning. Att han gör det för att röra om i grytan och inte för att han med all välmening vill nå ut till det svenska folket i en ren hälsoaspekt.
Jag har så många vänner och bekanta som har sprungit, rasat och nu jobbar sig tillbaka. SMACK BOM ÄNDA IN I DET BERÖMDA FÖRBANNADE KAKLET MED HUVUDET FÖRE. Jag tänker på dem när jag läser denna texten och suckar uppgivet även om han skriver i början av sin text att det inte rör dem som vilar från känslomässig, mental eller psykisk stress.
Fast vänta nu lite. Spelar det någon roll? Kan man verkligen särskilja det så? För mycket av den psykiska stressen hänger ju exempelvis ihop med träning. Ta en person som lider av ortorexi, på vilket sätt gynnar en sådan text en person som är på väg tillbaka till träningen på ett sunt och måttligt sätt?
På vilket sätt gynnar det exempelvis mig, även om jag nu vet att relevansen i Coltings inlägg ibland får tas med en nypa salt då jag inte kan jämföra mig med en person som har tid att träna 2-3 gånger om dagen eller jobbar med att just: ja just det, att träna. Att träna 2-3 gånger om dagen förutsätter att man har livet ordnat på övriga plan i livet. Att den pyskiska stressen hålls frånvarande och lirar ihop med en livstil som tillåter ett sådant upplägg. Ta proffsen. Vad gör de mellan träningen? De vilar. De sover. De äter. De bastar. De sitter även vid datorn. De får experthjälp av massörer och dylikt. Verkligheten för “normalsvensken” ser annorlunda ut. Verkligheten där man skyfflar i sig en keso på bussen för att hinna till träningen för att sedan hinna till jobbet och därefter vidare på nästa aktivitet. Men ändå, trots att jag är medveten om detta så finns det en liten liten liten del av mig som sneglar på träningsschemat och tänker: ”äh, den vilan kanske är överflödig där..”
STOPP.
Vi har snackat om detta förr Swica.
Don´t go there.
Jag håller med om att en aktiv livsstil är det bästa en människa kan ge sig själv och jag uppmanar så många så möjligt att röra på sig, men det skaver i mig när jag läser ”Att efter en inomhusdag springa, promenera, simma, gymma, dansa, gymnastisera, paddla eller whatever! Det är vila. Det är återhämtning.” Även om jag håller med att någon form av rörelse är så viktigt för välmående så tror jag att man idag behöver ta in att samhället ser ut på ett visst sätt. Den psykiska ohälsan ökar och kraven på prestation och att ”leva rätt” är större än någonsin. Vår kropp kan inte känna skillnad på psykisk eller fysisk stress och om vi då redan halkar efter psykiskt och sedan pressar oss fysisk, vad händer? Vi mår ännu sämre och förstår ännu mindre för vi läser ju hela tiden, överallt, att träning ska få oss att må bra. Det blir liksom inte bättre att skyffla ner ”sanningar” i folks hals på detta sättet.
Det är nog där skon klämmer, att provokationen och det hårda raljerandet hur saker och ting ÄR inte riktigt lirar med ödmjukheten inför att människor är olika. Det är en sak att dela med sig av sin filosofi utifrån sig själv, hur man gör, hur man resonerar. Men att tilta över och peka med hela handen med en underton av förakt till den lata svensken gör mig bara matt. Lite som när Paolo skäller ut svensken när de inte vaknar i tid för morgonträningen.
Är vi inte lite förbi det? Är det verkligen vägen till bättre hälsa för hela samhället?
0
0 svar till “I vilande stund skulle jag vilja prata lite, Colting”
Jag tror att ni kända profiler(främst inom hälsa) har sitt eget sätt att uppmana till hälsa och röra på sig. Att fokusera på ge sig själv dom bästa förutsättningarna att må bra och motionera.Där många lever stillasittande liv, mer än någonsin. Bidra med pepp, motivation, ”hälsohets” till dom som kanske inte har samma kärlek för träna tung styrketräning/ träna på gym. Uppmana andra att BÖRJA träna, kanske något man inte har intresset eller passionen för.
Jag tror i en sociala medie värld att många människor gör saker för att det ska se bra utåt sätt, visa upp på sociala medier, blogg och youtube. Skulle du tex göra allt du tar dig för att du verkligen VILL eller för att du känner press att vara lyckad, skapa bra material till dina sociala kanaler.
Med detta vill jag bara säga att PTFIA är en enorm förebild OCH föredöme inom hälsa, träning, balans, vardagsmotion som många borde ta efter. Man ska inte behöva skämmas för att man INTE tränar varje dag, inte ska genomföra lopp, vara trialet på något sätt utan skapa sitt må bra, våga vila och ta bort pass. Hellre kvalitativa pass än flera pass om dagen eller pass varje dag utan vila. Det gäller livet i allmänhet – människor skäms för att vila, återhämta sig, ha tråkigt i en värld där sociala medier dominerar.
Hej!
Ja, alltså nu gör jag ju just det – gör mina lopp, träningar och allt annat i livet för att jag VILL. Men det kanske var det du menade? Men håller med dig i ditt resonemang. Och jag håller som sagt med Colting många gånger med, jag menar hey – han är en av mina förebilder inom triathlon. Kanske därför jag blir lite matt när han lite skrämmer bort “nybörjare” med sådana inlägg.
kram på dig.
TACK! Vilodagar är det svåraste med träningen och livet. Med Coltings mantra malandes i bakhuvudet känner jag mig så värdelös om jag inte är aktiv varje dag… som att jag gör mig och kroppen en fet jäkla otjänst genom att “vila”. Och jag gillar ju colting….
Känn dig inte värdelös. Det finns så många olika sätt att träna och ta hand om sig själv. Du har funnit ditt sätt. STOR KRAM <3
Joanna, denna text satte du mitt i prick. Jag är en av de där som läser och egentligen kan filtrera men får enorm ångest över vilodagar. Jobbar 12 h/dag som läkare, hetsar hem för att hinna träna 1-2 h och känner mig ändå som en dålig människa för att jag bara har kört ett pass den dagen. Tack vare mitt yrke har jag ju en del kunskap om kroppen men ändå gnager det dåliga samvetet om jag skulle ta en vilodag någon gång. Vad colting glömmer är att det inte är ”vanliga svensken” (förlåt för stereotypning) som läser träningsbloggar/poddar utan redan träningsintresserade och oftast träningsdedikerade människor som får ännu mer ångest över det man hör/läser. Mina leder och mitt skelett gör ont, jag har haft alla överbelastningsskador man kan ha men ändå fortsätter jag maniskt. Vem har jag att skylla? Bara mig själv såklart men det är ett sådant oerhört viktigt och angeläget ämne du tar upp. Träning ska vara härligt, roligt och ibland måste man tvinga sig ut men det ska inte bli en hets. Självklart ska man röra på sig och många i befolkningen tränar på tok för lite. Förlåt för enormt lång kommentar men detta ämne ligger mig varmt om hjärtat!
Hej! Tack så hemskt mycket. Jo men det är ju exakt så, du har helt förstått mitt resonemang. Colting når ut till tusentals människor varje dag, majoritet ”vanliga motionärer” och då tror jag tyvärr att hans grundtanke, hans egentliga välvilja att få svenska folket att röra på sig försvinner lite i dessa hetsiga inlägg. Tack för din kommentar och att du delar med dig av hur du resonerar. Betyder mycket. <3
Jag tycker ju att denna text av Colting är balanserad med t ex detta citat: “Fuck vilodagar! Om vila i sammanhanget är passivitet. En vilodag kan istället vara prestationsbefriad och allsidig rörelse.” Det finns såklart folk med för mycket press och stress i sitt liv och hets kring träning, men ärligt talat tror jag de är rätt få i vårt land, även om du och många andra i branschen träffar på dem? För de allra flesta svenskar är det väl ändå så att de borde röra sig mer, om än inte “träna”. En promenad istället för en extra timme i TV-soffan, en simtur som avbrott i solandet, en skidtur eller lite skridskoåkning med barnen – bra grejer! Men många idag verkar sitta sjukt många timmar på kontor följt av några stenhårda pass på gymmet. Man tar då ut sig till max och har kanske inte ens skoj, men man tränar hårt! Vilket forskningen säger knappt gör någon nytta alls mot våra välfärdssjukdomar, det är vardagsmotion som måste till.
Kanske tolkar vi Colting olika beroende på vilka vi är och vilka erfarenheter vi har.
Tack för din kommentar och ja, vi tolkar det olika. Och det är lite det jag menar, för som jag skrev i en annan kommentar så är mycket av det Colting förespråkar och delar saker jag tar efter och hyllar. Han är en förebild för mig på många sätt, men vissa resonemang håller jag helt enkelt inte med om. Som tex denna texten, jag tycker inte det är svart eller vitt och att det finns andra sätt att nå ut kring detta ämnet än att hetsa och peka finger. Och nej, människor som mår dåligt med mycket press och stress i livet är inte få i vårt samhälle som du skriver. Det ökar ständigt och det är inte enbart i ”denna branschen”. Det gäller alla branscher.
Jag tror ej det är svart eller vitt, och för många som har ett stresspåslag redan kan den enklaste joggturen vara en jädra utmaning,
Tack för din kommentar. <3 Stor kram
Tja!
Min tjej visade mig detta inlägget (jag är ett stort colting-fan) och jag måste motvilligt erkänna även om jag fortfarande håller med Jonas på många punkter att du är vettig i det du skriver. Intressant att läsa ett sådant välformulerat inlägg med din syn på ämnet.
Ha en bra onsdag Joanna,
Ludde
Hej Ludde! Kul med en kille som kommenterar och kul att du ändå hänger med på mitt resonemang. Glad jag blir, för jag är liksom inte ute efter någon pajkastning eller att säga att ngn har fel. Jag vill bara lyfta att det inte är “det här eller det där”.
Ha en fin dag! 🙂
Jättebra inlägg! Jag håller helt med dig. Jag följer också Colting och inspireras av honom samtidigt som alla måste ha i åtanke att han lever ett annat liv och jobbar med träning och har varit elitsatsande under många år vilket gör att kroppen har vant sig vid en hård belastning. Jag tränar gärna varje dag och oftast blir det så, varvar löpning med styrketräning. Har haft flera överansträngningsskador som tagit tid att bli helt av med och då grämer jag mig såklart över att “varför vilade jag inte mer istället för att pressa kroppen ytterligare!”. Jag har lärt mig av misstagen och njuter av vilodagar, även om det kan gå två veckor emellan dem ganska ofta vilket är lite på gränsen. Jättebra blogg i övrigt också, gillar att du har en stor variation och bjuder på det som är ditt liv! Kram A Ps. Det allra viktigaste är att hela tiden utgå från sig själv och träna efter det, inte jämföra sig med andra. Alla är olika och har olika förutsättningar och bakgrund.
Hej A.L! 🙂
Stort tack för din kommentar och att du gillar min blogg. Blir väldigt glad för feedbacken och dina ord.
Yes, du är helt med på vad jag menar. För det är exakt så som du skriver: Vi inspireras av honom men samtidigt så är det inte svart eller vitt. Och jag tror någonstans han vet det med, men kanske uttrycker sig lite buffligt ibland.
Stor kram <3
Alltså Joanna! När jag inte trodde du kunde bli mer häftig och inspirerande så lyfter du detta ämne med en sån jäkla bravur. Har även följt Colting i flera år, som redan träningsfrälst, och han har verkligen inspirerat och fått en att lyfta sig några nivåer. Men, fastän han riktar sig till den stora massan som ju skulle må bra av mer rörelse, är det bara träningsfolk som följer han på insta, lyssnar på hans podd och går på hans föreläsningar. Attityden som naiv triathlet funkar inte för de som skulle behöva börja långsamt, i små steg och med att hitta kärleken till rörelse. Många gånger kan jag faktiskt komma på mig själv med att må sämre efter att ha lyssnat på hans podd. Många resonemang saknar djup och perspektiv, och lite för mycket av det blinda jaget. Tack för grym blogg!
Hej Astrid.
WOW – stort tack för den kommentaren. Oj vad glad jag blir.
Ja, du sätter verkligen ord på hur jag känner. Jag gillar verkligen deras podd, men den har ibland lämnat en lite bitter och kliande eftersmak. Och så är det ju, man kan ej hålla med i allt, och han har ju sin grej och sin filosofi. Det är FINE. För det är även fine att inte alltid hålla med! 🙂 Bra att du stänger av om du inte mår helt bra av det. Stor kram <3
Väldigt bra skrivet och många viktiga punkter! Har följt dig ett tag och gillar verkligen ditt sätt att se på träning och livet. Följer även colting och kan ofta känna samma sak som dig. Jag inspireras mycket av honom men kan också bli frustrerad på vissa utalanden, men som du skriver man behöver ju inte hålla med om allt 🙂 Men till det viktiga, även om man har kunskaper om träningsmängd, belastning och vikten av återhämtning är det ibland lätt att falla över kanten åt fel håll. Att du skriver om det här och uppmärksammar problematiken är väldigt bra, tack för det! Du är grym!