
Dagarna börjar runt 12 härute vid sjön. Vi sover till nio i den lilla våningssängen med myggnät och blått täcke. Jag vaknar av att en arm drar in mig mot en varm manskropp och jag sluter ögonen igen. Sedan ligger vi och drar oss medan kaffet bryggs och vi slutligen hasar oss upp för att dricka en kopp kaffe ute på terrassen.Vi borstar sedan tänderna på den lilla trappen ut mot sjön. Drar sakta på oss träningskläderna och tittar på klockan som då är närmare halv elva. Efter vår löptur äter vi frukost. Han dukar fram uppe i stugan medan jag duschar i den lilla duschen vid bastun. Pumpen drar upp vatten från sjön och jag skriker till när den första strålen når min hud. Jag går sedan upp, naken, med bara en handduk omkring mig. Byter snabbt om och sätter mig till bordet som innehåller allt och lite till. Jag älskar honom för detta. Att han alltid, oavsett vad, utan att ens nämna det, gör frukost. Hur han fyller på min kaffekopp med perfekt mängd mjölk. Hur han lägger fram min telefon på min plats så jag kan ströläsa tidningen och kolla mailen.
Vi skrattar till när klockan visar ett. Hoppsan. Frukost blev lunch. Jag lägger mig i hängmattan för att läsa och L försvinner bort. Jag vet inte hur länge jag ligger där. 1..2 timmar? Jag väcks av att en hand stryker mig sakta längs kinden. Jag vaknar och möts av få nötbruna ögon. Ekorre tänker jag och får en puss på munnen. “Jag har köpt gräddbakelse!” Säger han sedan och går upp mot stugan. Jag ligger kvar en stund och tar sedan upp boken igen. Börjar läsa igen. Blir avbruten av att ett glas rött ställs i min hand och en skål chips på min mage. Vågat tänker jag och balanserar den lilla skålen på min spända mage som fortfarande är mätt från frukosten.
Kvällen spenderas i stugan. Svärfar kommer ut med fyrhjulingen, vi grillar och pratar om allt möjligt. Kaffet och efterrätten intas på bryggan och när solen börjar gå ner, sådär glödhett så himmeln färgas röd och vattnet reflekteras åker vi ut med båten. Jag lutar mig ut för att se om jag ser någon fisk. Det gör jag inte. Men L skojar om att gammelgäddan säkert kan se mig.
Vi somnar tätt intill med creepypodden som får huden att knottra sig. Han efter 2 minuter o och jag tätt där efter.
124
10 svar till “Lata dagar i Dalarna”
Jag fullkomligt älskar dina texter och er kärlek. Det får mig att få hopp om att även jag eventuellt en dag kan få uppleva sån villkorslös kärlek. Tack<3
Det kommer du. Jag lovar. Öppet hjärta och sinne ♡
Älskar sådana här inlägg från dig!
TACK Sara ♡
Låter heeeeelt underbart ❤️❤️❤️
Sure is ♡
Ååå – detta fyller mig med mod & hopp om kärlek ?. Sitter på tåg från stugans idyll i djupaste Värmland emot Gbg där en kille möter upp för date nr 3. Superspänd då alla hjärnspöken hunnit sudda ut den enkomt positiva känslan från nr 1 & 2 & ersatt med allt möjligt konstigt. Men! Snart är jag framme, vi ska till havet & jag har ingen tid att passa – tänk det finns chans att alla hjärnspöken ang mig själv & kärlek dör en gång för alla iochmed idag ?
Våga! 🙂
Ljuvligt skrivet!
Wow, vilken inspiration du är?
Kram från Skåne
Det låter så härligt när du beskriver tillvaron. Underbart att få ta del av den ♥️ Livet är Nu!
Kram och önskar dig en skön ledighet, paus el vad det nu blir/ är ?