JOANNA SWICA

Idag har jag verkligen inte gjort många knop. Förutom imorse då när rev av en timmes löprunda. Vid 11 drog jag och Calle till Puro Beach och sen var det ryggläge hela dagen. Vilket jag kände, framförallt i skallen, behövdes. Jag har inte kollat mailen på hela dagen, undvikit instagram förutom någon minuts check och bara läst läst läst. Samt unnat mig en massage. Alltså. Låt oss ägna några minuter åt massagen. Bokade in 30 minuter med en stilig spansk herre som såg ut som en mix mellan en surfer från Bali och Antonio Banderas. Han klappade på bänken och jag la mig tillrätta. Nu. Nu jävlar skulle det njutas. Helst sovandes.

3 sekunder in spärrar ja upp ögonen och kväver ett skrik. Mini-Banderas hittade mina knutor direkt. Med sin armbåge.

“Dont worry, I will fix this.”

Sen hörde man hur han ojade sig på spanska.

Hejdå behaglig dvala, hej trettio minuter smärta. Mini-banderas satte igång, överlycklig över att faktiskt få knåda något annat än feta ryssar och faktiskt få användning av sina massage-kunskaper. För det hade han. Jävlar vad duktig han var. Oväntat att mitt livs bästa massage skulle bli av en spanjor på en överprisad beachclub i Marbella.

30 min senare klappade han mig på axeln, jag torkade av mitt dreggel från mungipan och tog mig stapplande tillbaka till solbäddarna för att vila. Aktivitetsnivån hade helt kört slut på mig.

Sex timmar senare och vi är hemma, ombytta och redo för att dra ner för middag. Det ryktas om tryffelpasta. Kanske festar jag till det med ett glas sangria. Vem vet.

Imorgon är det midsommar. Hoppas ni får en solig och härlig sådan. Ni behöver inte säga detsamma, det är lugnt, ska vara 32 grader imorgon.

Hej!