JOANNA SWICA

Hur kommer det sig att långhelger swishar förbi i rasande fart? Känns som det var igår jag satt och gottade mig åt att jag hade hela 3 dagar ledigt och en relativt lugn helg att se framemot. Och nu sitter man här och undrar vadfan som hände..

Nåja! Det är inget att hänga läpp för, inte när man har haft en precis så magisk helg jag hoppas bilderna förmedlar. (Psst, lägg på x 10 på levalajf feelingen)

I fredags kilade jag om ICA efter jobbet för att inhandla kvällens meny.

Jag skulle nämligen bjuda Oscar, Calle och Louise på Tortilla pizzor!

Pizzorna fick 10 av 10, till och med Calle berömde mig med en lätt ursäktande ton. (Stackaren trodde jag skulle bränna ner köket när jag började dra fram allt.)

Vaknade tidigt på lördagen och bestämde mig för att springa ut till Stora Skuggan där provlöpningen av EcoTrail banan skulle starta med Team Nordic Trail. Sprang 8km med gruppen och vek sedan av för att fortsätta på egen hand hemåt. Skrapade ihop totalt 20km.

Träffade Alex som kunde trolla med knäna.

Efter en snabbdusch mötte jag upp Louise nedanför mig. Vi begav oss på en långpromenad till söder.

Sen blev vi hungriga och lyckades haffa plats vid baren på Urban Deli Nytorget.

Tog den obligatoriska outfitbilden.

Sen gick vi hem till oss och fikade.

I samma veva kom Calles familj för lördagsmiddag hemma hos oss. Det fanns en liten kille som uppskattade mangodippen extra mycket.

Jag kände mig väldigt wifey (kanske var det självförtroendet från fredagskvällen och de extremt lyckade pizzorna) och fick feeling för att svänga ihop en äppelpaj.

Sen drack vi vin och åt grillat.

Och när alla hade gått så tog jag en för laget och avslutade det som fanns kvar på bordet.

Så var det helt plötsligt söndag och ännu en tidig morgon väntade mig. Vid sju steg jag upp och åt frukost vilket bestod av kokoskvarg och en kaka samtidigt som jag fixade med röda faran inför långpasset med Anna och Karin.

En helt vanlig konversation i vår cykeltråd. Inga konstigheter.

Efter att det viktigaste (vilken keps man skulle ha) hade bestämts så preppade  jag den obligatoriska cykelprovianten. Vatten, mina två favoritbars och EAA som smakar hallonglass från Sisu Nutrition.

Då pendeln var inställd fick vi vänta in Anna som kom från Årstaberg. Det löste vi genom att diskutera rutten över en kaffe på Mellqvist.

Drack ännu mer kaffe i Märsta. (Och beundrade Annas fräsiga keps).

Efter 90 skakiga, blåsiga mil kom vi fram til Uppsala där vi njöt varenda sekund av lunchen.

Sedan cyklade vi vidare ner till Knivstad och avslutade vår 110km runda starkt med att exemplariskt ligga på rull och hålla en föredömlig hög hastighet trots trötta ben och mental utmattning.

När jag kom hem plockade jag fram ett sexpack delicatobollar, hällde upp ett glas vin och rörde mig inte ur fläcken på hela kvällen. Och så såg jag 5 avsnitt av Nashville. Såklart.

Så var det 1 maj och ledig måndag. Beslöt mig för att ta vilodag och låg i sängen till klockan var runt halv tio.

Tog båten ut till Fjäderholmarna och mötte upp Calles familj, Linn, Fred och Sveinung.

Vi åt långlunch i solen på Fjäderholmarna krog och magasin och jag var för en gångs skull helt nöjd med mägden skirat smör (man kan aldrig få för mycket).

Sen drack jag vin och njöt av livet.

Så var det dags att åka hem. Calle hade kört ut på vår vattenskoter så det var bara för mig att hoppa i overallen och sätta mig bakom.

Efter ett snabbt byte av skor beslöt jag mig för att skippa tunnelbanan och promenerade bort till Råsunda och hem till DJ Louise som var värd för kvällens temamiddag.

Det var den helgen. Kunde inte önskat något mer. Eller jo, mindre vindhelvete i lördags. Men annars, full pott.

Tacohej!