Joanna Swica

Så var det lördag och vi alla vaknade upp lite lätt trötta efter fredagens middag. Men vad gör det när solen sken och vi hade en riktig pangdag framför oss.

Efter en morgonpromenad nere i parken med Morris svidade vi om och drog till Mövenpick hotell för en bättre frukost.

Gled runt i en av mina favoritklänningar från Other Stories och kände mig dyr. 

Jag åt seriöst 7-8 pannkakor, 2 wienerbröd, äggröra, högvis med frukt, korv, salami, muffins, potatiskroketter och en jäkla massa saltgurka. Och 60 min senare åt jag en glass och var sugen på snacks. Hur är det möjlig att ej ha någon botten? Finner min aptit ganska roande.

Efter frukosten drog vi till matmarknaden för att införskaffa kvällens middag. Jag fullkomligt älskar marknader där man köpa allt färskt. När jag jobbade i Marrakech kunde jag gå runt timtals i medinan. Drömmen är att starta varje morgon med att handla dagens råvaror på en matmarknad. Kanske när jag blir gammal och blåhårig (typ som jag är nu.)

Vad sägs om 1kg oxfilé för 120 spänn? Jag vet, drömmens dröm. Och även vår middag.

Efter någon timmes poolhäng slängde Bosse ihop äpple/kardemumma smoothies.

Sedan var det dags att svida om till kvällsstassen. Som min instgramhusband självklart förevigade.

Efter 500 bilder blev jag trött på mig själv och ville inte längre va med.

Klockan slog drink o clock.

Och vi började förbereda förrätten. Chili och vitlöksfrästa räkor tillsammans med lite olika plock tillbehör.

Tog en toalettselfie och insåg att jag hade bränt mig kraftigt och att mina tuttar nog hade krympt av all löpning då klänningen inte riktigt satt som den brukade. Äh. Finns värre saker i livet att oroa sig för, vem bryr sig, tänkte jag och klappade mina brön.

Efter min toasession var varmrätten lägligt nog redo att serveras. Två vänner/arbetskamrater till Magnus och Bosse anslöt.

Sen drog vi ut i natten. Först ut var Yuca, ett coolt hipster ställe som kändes som om den lika gärna kunde legat i LA. Därefter drog vi till Terminal 2 som låg några hundra meter ifrån och röjde loss. Tänk er under bron, släng in lite mer svartklubbs feeling samt design och där har vi T2. Jag fann mig snabbt ett gäng som jag utmanade i dansbattle. Det har börjat bli min grej när jag går ut. Efter några glas vin tror jag liksom på fullt allvar att jag är Sveriges dansanta svar på Beyoncé.

Det varlördagen..hur vi mådde på söndagen tar vi i nästa inlägg. Hej!