Min fredag började med att jag checkade ut lite tidigare från jobbet, ställde mig på löpbandet och rev av 4×4 intervaller innan jag sprang upp i lägenheten och städade undan det sista. Planen var att köra mitt 2 timmars brickpass (cykel + löp) på morgonen innan jobbet men då jag kom hem alldeles för sent från Göteborg och kände att jag helt enkelt inte skulle hinna så prioriterade jag om. Gick upp tidigt men drog till kontoret och jobbade undan så jag kunde flexa ut istället. Brickpasset byttes ut till ett 28 minuters intervallpass och jag kände bara, det är bättre än inget. Träningen går inte helt hundra just nu och jag får acceptera det lite men ändå försöka göra så gott jag kan.
Efter en stund så kom dom och jag kände hur jag mentalt checkade ut. Jag hade en helg med smågnabb (vilket är vår grej) med mamma, häng med min systerdotter Maja och livsprat med Uffe på ingång. Det skulle bli så oerhört härligt med en kravlös och lugn helg. Kunde inte komma lägligare.
Fredagen spenderades på balkongen där mamma förbarmade sig över min totala inkompetens gällande hemmet. Det lastades ut blommot, blomkrukor, jord, handskar, spray för blad (?!) och andra tillbehör som jag aldrig hade hört talas om. Sen bad hon mig att hålla mig på behörigt avstånd medan hon fixade och donade därute. När hon var klar promenerade vi ner till Hornsbergsstrand och åt middag. Sen gick jag och Mini-me hem till mig medan Mamma & Uffe fortsatte till deras hotell. Spenderade resten av kvällen åt att se serier i våra ansiktsmasker.
Så blev det lördag och utflyktsdag. Framåt tio packade vi ihop oss till bilen och körde ut till Värmdö med stopp på porslinsfabriken i Gustavsberg. Fortsatte sedan över med bilfärjan till Rindö med sikte på Vaxholm (japp, exakt samma runda som jag cyklade på nationaldagen). Väl framme i Vaxholm körde jag en favorit i repris och tog med dem till samma café som förra veckan där jag även beställde samma lunch. Varför ändra ett vinnande koncept? Resten av gänget ville dock inte käka Chevre Chaud så de tog in varsin räkmacka istället som jag motvilligt erkände såg minst lika god ut.
Efter lunchen var det dags för bad men innan dess bad jag mini-me ta några bilder på mig sittandes på bryggan. Ni vet, sådär lite nonchalant avslappnat “hej här sitter jag och njuter i skääääärgården”. Tog även en bild på mamma när hon stod och inspekterade en båt som höll på att lägga till alldeles för nära en annan båt. Hon såg rätt bister ut på den bilden vilket vi ordnade upp när en snäll herre frågade om han inte skulle ta en bild på oss två, och se: genast mycket gladare! Hon är fin hon min mamma, bestämd och härlig. Skrämde dock livet ur många av mina vänner ibland när jag var mindre med sin bryskhet, men dörren var alltid öppen och likaså kylskåpet. Alla var välkomna och så är det ännu idag. Hon och Ulf reser världen över och skaffar nya vänner som de sedan håller kontakten med och återkommer till, eller bjuder hem tills sig. Det tycker jag är så oerhört häftigt, och framförallt – storsint och fullt av värme.
Så blev det lördagskväll och vi intog en liten fördrink på terrassen innan vi traskade ner till Ciao Ciao för en bättre tyffelpizza och ett glas rödpang. Jag blev kallad hippie av mamma, Uffe himlade med ögonen åt ännu ett tjaffs som vi hade gällande vem som hade rätt på något jag redan har glömt och Maja höll samma spår som Uffe men la även till en suck när hon ännu en gång skulle ta en bild på mig. Allt som vanligt med andra ord. Avslutade kvällen på samma sätt som i fredags förutom att jag somnade i soffan vid tio.
Såhär såg jag ut förresten: Jeansjacka från Alix The Label, klänning från COS, väska Celine och sandaler från Other Stories.
Så blev det söndag och jag väcktes av slammer i köket runt halv nio. Tassade ut och hittade mini-me vid spisen i full gång med att grädda pannkakor. Vilken lyx? Hur oerhört duktig och gullig 12-åring? Jag är så imponerad av henne och hur självständig hon är. Märks vem som är hennes moster (host host just sayin´).
Vid tolv kramade jag om dem extra hårt och vinkade sedan hejdå. En helg går alldeles för fort med dem och trots olikheter och två helt olika liv så finns vi alltid där för varandra och jag älskar dem djupt. De peppar alltid, även när de inte riktigt vet vad exakt de peppar mig för, men det gör inte så mycket. Jag har liksom accepterat att mamma inte alltid hänger med på allt jag gör och tror fortfarande att IM Kalmar är något sånt där “cykellopp ett par timmar”. Mjohodo, nästan rätt mamma.
Ett tu tre hade jag bytt om och befann mig i ett kaos. Ett gott råd: Bra väder och utebad är ingen bra idé. Jag och Alex hade stämt träff på Eriksdalsbadet då jag skulle simma tröskelintervaller (2400m) och han skulle nöta längder. En timme senare var vi uppe ur bassängen och jag var sur som ett bi, jag blir fan inte snabbare, hur mycket jag än simmar. Sen kan det ha att göra med att varje gång jag simmar fort så blir jag andfådd och jag hatar att vara det under vatten. Det ger mig lätt hjärtklappning. Nåja, det är tur det inte hänger på simningen i ett triathlon, annars hade det varit riktigt jobbigt.
Avslutade denna söndagen med att möta upp PWP, Calle, Ola, Xrisa och Oskar för middag och häng på Shanti samt ett sista energistopp på K-holmen innan jag gick hem för att skriva klart detta inlägget och resten fortsatte för att ta en till öl.
Bra helg ändå, väldigt lugn och mycket vila. Sånt behövs det med. Hoppas ni har haft en bra helg. Kram på er.
0