JOANNA SWICA

I samarbete med Kia

Påskhelgen började med att jag körde bort till Tyresta Nationalpark för ett långpass (och fika) med Helena, Susanne, Natalie, Rebecca, Åsa och Camilla. 2 timmar löpning i fantastisk miljö var en perfekt start på långhelgen som fortsatte lika perfekt…

..med middag & en jädra massa vin hemma hos mig. Drog en selfie minuterna innan Niklas, L och Melle dundrade in.

Niklas stod för matlagningen, jag och L för vinet och Melle för underhållningen.

Bra fördelning. ♡

Det blev nässelramen, lasagne och massa glass från Tre Vänner. Till det dracks det bland annat ett för jävla fint Barolovin. Somnade vid 03.30, vilket inte är en ovanlighet när vi har våra middagar. Vi badar i vin, spel och avverkar livsfrågor på löpande band. Jag älskar det. Jag älskar tamejfan varenda minut av det.

Jeans (klick!), Jacka från Filson, stickad tröja (klick!) sneakers från Reebok (Klick!), strumpor (Klick!), magväska från Björn Borg och solglasögon (klick!).

Fredagen spenderades på stan. Tog sovmorgon till nio, L låg och läste sporten medan jag pillade med bilder och Instagram. Det är de bästa morgnarna. När vi ligger där med ett ben över den andre eller en hand som stryker en lätt på ryggen. Med musik som strömmar ut från högtalarna och kaffe vid sängkanten. Båda pillar med sitt men är ändå närvarande.

Framåt elva åt vi snabb frukost och promenerade sedan in längs med vattnet till Odenplan där vi strosade omkring i ett par timmar. Lunch i solen. Kaffestopp. Vidare ner mot Östermalm. Fika på en liten stenmur i parken och lite inköp i diverse butiker. Solglajjorna på och en öde stad. Magiskt.

Så blev det lördag och jag mötte upp Lojsan för en promenad ner till Pampas där vi paddlade kajak i vårsolen och planerade inför Sommarklubben som snart ska dra igång. Ska berätta mer om detta i ett senare inlägg.

Självklart fikades då också.

Vi fortsätter med dagen. Med en falafel i flabben packade vi in bilen och styrde mot Österskär där Johan och Sophie bor. Ut i skogen igen med ryggsäcken full med fika och kaffe. Ni börjar ana temat för helgen va?

Sen satt vi där på klipporna och pratade om hur livet numera ser ut och framtiden som vi inte har en aning om. Det kändes märkligt och väldigt skört.

Vad som inte var skört var passet vi tvingade oss till på kvällen när vi kom hem från Österskär. HELVETE vad jag var otaggad. Satt och surade hela vägen hem i bilen. Jag ogillar verkligen att träna på kvällen. Jag vill liksom ha passen gjorde på förmiddagen. Det är därför jag aldrig var med på klubbträningarna när jag var med i TT. De låg runt 21.00 på kvällarna. Jag går liksom och lägger mig 22:00. Helt mot min dagsrytm.

Här måste jag ändå ge L en eloge. Trots mitt gnäll och humör som kunde liknas vid en treåring som inte fick sitt lördagsgodis så höll han god min och sa åt mig att klä på mig och bita ihop. Kräver sina kulor. Så den ska han ha. Sen att han höll sig på behörigt avstånd under intervallerna är en annan femma.

Men så fick vi träningen gjord och kunde landa hemma med sushi och rödpang till Band of Brothers som vi har börjat se om.

Så blev det söndag och dags för långpass. Veckans träning kändes av i benen och mina annars rätt lätta steg kändes blytunga. Speciellt när L sprang hoppsasteg vid sidan om mig. Hatade honom lite där och då.

Men även detta passet gjordes och jag tickade in ytterligare 15 km i min löpkalender. Jag har en deal med mig själv förstår ni. Jag får lov att gnälla hur mycket jag vill sålänge jag genomför min träning. Jag är ingen “happy-clappy” person i grunden. Eller alltså. Missförstå mig rätt. Jag är en glad prick och rätt kul. Men jag är också rätt barsk och är en jävel på att vara bitter emellanåt. Det är…som en pysventil kan man säga. Jag gruffar som en grinig gammal gubbe sen är jag glad igen.

Efter löpningen hämtade vi upp Alexander och Jakob för lunch på Meatballs på söder innan vi körde vidare till Barkaby Outlet där vi gick lös i Acne-butiken samt Iittala-outleten. Är mycket, jag upprepar, mycket nöjd med inköpen.

Sen blev klockan mycket och vi körde vidare hem till Elin för att fira hennes nya jobb. Hade självklart handlat med fika från Delicato-outleten. Den mest genialiska butiken detta årtiondet.

L drog nitlotten och fick köra hem. Själv satt jag och rapade bubbel i framsätet. Magi. Kvällen avslutades med ricottapasta, ett glas rödpang och 2 avsnitt av Band of Brothets. Ännu mer magi.

Kan vi prata om att det ÄNTLIGEN är najs att cykla ute igen. Och kan vi prata om hur mycket jag älskar att cykla gravel? Jag skrev det i ett inlägg på IG att jag valde helt rätt år att pausa IRONMAN på. Alla tävlingar är ändå inställda och mitt sug efter att cykla landsväg är lika med noll. Det enda jag vill är att cykla stig, hårt packade grusvägar och slira runt bland träden i skogen.

Och det var precis det jag och Karin gjorde under måndagsmorgonen. 2 timmar på Järvafältet tycker jag räknas till en bra premiärtur. Det enda som behöver fixas nu är nya cykelkläder. Känner redan hur min plånbok flämtar efter andan.

Sista dagen på påskhelgen fortsatte med att lunchen stod på bordet när jag kom hem.
Men jag veeeet. Han är förjävla bra den där killen. Fikan (som numera är ett stående inslag varenda dag) intogs i skogen och sen körde jag hem L för att fortsätta hem till mig själv för den stora grand finale: Bastufest hos Louise. För er som har missat så bor jag och Louise numera 10 minuter promenad ifrån varandra vilket såklart leder till en hel del spontanhäng. Så jag droppade förbi på öl, ansiktsmask och bastu innan jag promenerade hem igen.

Avslutade med 8 riskakor med ost och smör samt 2 st dammsugare till middag.

Hela kostcirkeln.
Det var den påsken.

Inte som planerat men vad ska man göra i dessa Coronatider. Jag stannade åtminstone i Stockholm och gjorde det bästa utav det tillsammans med min Kia.

Det är lite kul med vissa av de som har varit väldigt tysta på sociala medier i helgen och man råkar veta att de smygåkte till fjällen. HA! Undrar hur jag ska använda det till min fördel. “Baka syltisar åt mig annars outar jag din fjällenresa”.

Blir bra.

Hej på er!