Gick upp vid 08 i måndags, gjorde en smooothiebowl, tvättade helgens resväska och rengjorde min cykel. Tog sedan en dusch och la mig i sängen med en kaffe. Sen låg jag där och skrev på min racereport i mörkret samtidigt som jag muttrade för mig själv. Humöret var strålande (skoja). Framåt ett tog jag en timmes promenad med Viktoria som med en stor dos humor lät mig spy galla över allt i mitt liv. Hon skrattade högt och stämde in på klagosången. Sen gick vi där och blängde på alla löpare som sprang förbi oss och tyckte synd om oss själva. Eller mja, om mig. Det är en riktigt kompis det, supportive klagan. Glatt kan det va en annan dag.
Gick hem igen, bytte om, promenerade ner till Milles och åt en jäkligt god råbiff samt drack x antal liter vin. Slutade med att vi satt och skrattade högt åt min egna misär.
Somnade med lätt dimmig blick, älskar vin. Världens bästa medicin. Mot allt.
Idag beslöt jag mig för att riva av plåstret och simma 30 minuter. Tog en evighet. Råkade dessutom smälla i tån i ett galler. Cyklade surt hem och passade på att få en utskällning av en tant som gick på cykelvägen och blev sur av att jag plingade på henne.
Fantastiskt.
Det blir dock bättre, måste dock skynda på lite här då jag drar iväg om 10 minuter. Blev spontant ändrade planer igår. Hörs!