JOANNA SWICA

För någon vecka sedan spontanbokade jag in mig och Calle en natt på HOBO hotel då jag visste att vi skulle vara hemma i påsk och vi båda älskar att bo på hotell. As simple as that.

Upplägget var enkelt. Efter en lunch på stan, matt och spegel inköp på Posh Living där jag mer eller mindre vinkade hejdå till halva sparkassan (varför är det så satans dyrt med inredning?) som jag hade lyckats stabilisera efter vår andra möbelinköp gick vi vidare ner till Brunkebergstorg för att checka in på HOBO för en staycation.

Jag hade bokat deras ”popcorn-sunday” paket vilket innebär superior-room, 2 biobiljetter, popcorn, frukost samt sen utcheckning för den nätta prislappen på 1000 kr.

Väl på rummet checkade jag ut från sociala medier och satte mobilen på offline.

HOBO är ett hippt och urbant hotel i en lite billigare prisklass. Det är skön musik, inredningen är som ni ser avskalad med ändå lekfull. Det är vattenpistoler, serietidningar och små söta gadgets på rummet. Servicen är avslappnad och jäkligt trevlig där spellistan väljs ut med en stor noggrannhet av snygga hipsterpeeps som liksom smälter in i miljön.

Det är ett hotell som jag lätt hade kunnat spendera en del tid på som tex mobilt kontor. Det är ett gott betyg. Tänk vad man kan upptäcka genom att turista i sin egna stad. Men åter till vår kväll, för den var inte slut där. Vid fem tog vi en tidig bio och såg Red Sparrow (vilket var grym) och som fick oss att börja kolla på biljetter till Moskva när vi satt i baren efter föreställningen och tog varsin drink innan vi somnade till bruset av tv:n.

Vaknade vid nio (!!!!!) och intalade mig själv att jag var hungrig. Det var jag inte pga den enorma godispåsen jag åt till middag kvällen före. Men jag tror på mindset och rätt inställning. Hehe. Så vi gick ner till frukosten vilken som sagt ingick och högg in. Det gick ner. Som sagt: mindset is the key.

Efter alldeles för många scones och pannkakor checkade vi ut vid tolv och tog tunnelbanan hem till Kungsholmen igen. Jag skulle till simhallen och därefter cykla medan Calle skulle göra något jag inte riktigt uppfattade. Jag lyssnade nog inte. Men det var något viktigt. Hur som helst, dagen fortsatte som vanligt men för själen och vardagslyxen var det långt ifrån en vanlig dag.

Hej!