Joanna Swica

Att göra valet att stanna i Stockholm utan några som helst planer var inte helt lätt. Jag tampades med skuldkänslor gentemot min familj som jag i princip alltid åker ner till under denna högtid. Påsk i Skåne är som lussebullar i december – det bara är så. Men för några veckor sedan kände jag en stark ovilja till att åka ner, inte för att träffa min familj, nej de kommer jag aldrig känna någon ovilja mot. Men att åka iväg ytterligare än helg, att spendera 7 timmar i en bil, att spendera 2 dagar i ett invaderat Österlen för att sedan köra upp igen. Jag hade noll lust. För när det väl kommer till kritan så är det alltid den som har lämnat sin hemstad som ska återvända till samtliga högtider, och det är inte alltid man orkar det. Så vi valde att stanna i ett folktomt Stockholm och mer eller mindre ta dagarna som de kom. Vi valde helt enkelt att skapa egna påsktraditioner i vår egna stad.

Torsdagen började med att jag tog sovmorgon till halv åtta, slöade i soffan med en kaffe och promenerade sedan ner till Kronobergsbadet för att möta upp Alexander. På schemat hade jag 45 min simning distanssimning. Avslutade med lite simstyrka med Alex och traskade sedan hem till mig igen för lunch. Framåt tolv begav vi oss ut på en promenad runt Kungsholmen och lyckades hitta en tom “säng-bänk” i solen där vi la oss med varsin islatte. Sen låg vi där och hade det jäkligt gött innan vi gick tillbaka hem till mig för ett avsnitt av nya Kardashians.

Helt plötsligt hade hela dagen gått och hem kom Calle med en väldigt bra idé: dejtnight på Trattorian. YES! Det tackar jag aldrig nej till. Tre rätter och en vinare senare gick vi hem längs vattnet och somnade (tack för det rödvinet) efter 2 sek. Det var den skärtorsdagen.

Jag vaknade innan klockan av strålande sol utanför fönstret. Dags för fredagsintervaller! Drog i mig ett par glas vatten, en smoothie och cyklade sedan bort till Sats Odenplan för att placera mig på en av deras wattcyklar. 75 minuter senare var jag klar och cyklade svettig, lycklig och jäkligt hungrig hemåt igen. Två timmar senare satt jag, i ett betydligt fräschare skick, i bilen tillsammans med Madde, Daniel och Calle. Vi lämnade stan och körde upp mot Märsta för en påskutflykt till Steninge Bruk. Deras brunch är riktigt bra (läs om förra årets besök där här) och vi såg framemot att få visa Madde och Daniel det stället. Det är alltid extra roligt att få visa andra sina smultronställen. Speciellt när de uppskattas.

Med en lunch bestående av 80% kakor (för min del) åkte vi hemåt, släppte av Madde och Daniel på Östermalm och körde sedan hemåt för att fortsätta med terrassen. Eller ja, Calle gjorde. Jag vilade i sängen och läste Flashback-trådar fram tills det var dags att dra på skräckfilmsbio med Alexander. Om ni inte har sett “Us” så måste ni gå och se den. Det är samma regissör som gjorde “Get out” och den var riktigt riktigt bra.

Gooodmorgon, är du riktigt vaken än? Så lät det när jag vaknade på lördagen. Gick upp vid sju, drack en stor kopp kaffe och fick i mig lite gröt innan jag slängde mig på stålhästen och trampade bort till Tranebergsbron för att möta upp Angelica. Det var äntligen dags för mig att visa henne cyklingen på Ekerö. Vi trampade på ut mot Svartsjö och vidare runt Färentuna, Stenhamra, runt FRA rundan och tillbaka in till stan igen. Det gick så bra och var så FÖRBANNAT härligt att jag tog ett extra varv runt Kungsholmen. Smack! 3,5 timme rakt in på cykelkontot!

Resten av eftermiddagen spenderades med långpromenad från Kungsholmen, via Gamla Stan, upp för Strandvägen och runt Östermalm för att slutligen spontant hamna på Nybrogatan 38. Ett glas rosé blev två, och vips hade både förrätt och varmrätt slunkit ner tillsammans med ett glas rött. Lite runda om fötterna  skämtade vi om att festa till det ordentligt. 3 timmar senare låg vi i soffan med varsin godispåse och snarkade.

Stay tuned för del 2..