JOANNA SWICA

Häromdagen tränade jag ännu ett pass med Michael som äger Rebirth Fitness. Vi kom i kontakt för några månader sedan då han äger studion i huset där jag bor. Det är även där jag brukar träna på morgonen som några av er har uppmärksammat.

Michael jobbar väldigt mycket med funktionell, plyometrisk träning och helt uteslutande utan maskiner.

Och han är en riktig jävel på att hitta mina svagheter. 

Innan jag fortsätter så drar jag en snabb genomgång av vad plyometrisk träning egentligen är. Det handlar inte bara om ”fettförbränning” eller att träna rumpan. Vilket det givetvis även är, det ska jag inte förneka men det är så mycket mer än så. Plyos kan användas till allt från att förbättra styrka och explosivitet till kraftutveckling.  Det är en kroppsviktbaserad ”hoppträning” även om du inte nödvändigtvis ligger och krälar på golvet i omöjliga formationer, och kan i princip göras var som helst.

Passet vi körde lät inte så jobbigt när han gick igenom det vilket givetvis resulterade i bitchslap av min darrande hybris 45 minuter in i passet.

Vi körde bland annat: plankan på balansbräda med långsamma bendrag upp mot core. Sidohopp med vikt, balanserande böj på balansbräda, explosiva utfallssteg, enbens jägarvila, låg ”duckwalk” med avslutande hopp, benböj med explosiva höga hopp i bottenläge och rumpcirkel med vristvikter (4kg) på varje ben.

Denna övningen sved riktigt mycket. Att armhävningar kan vara så jobbigt bara man tillsätter lite obalans. Min mage fick jobba riktigt mycket på vägen upp till toppläget för att inte tappa svank och rygg.

Här har vi en annan riktigt liten djävulsövning som bränner fint i lår och rumpa. Fick en hantel som jag skulle hålla snett ovanför huvudet som om jag höll ett spjut och skulle därefter göra långsamma overhead squats samtidigt som jag kämpade att inte trilla ihop.

Detta är lite annorlunda träning än jag är van vid och jag blir verkligen tvingad att sakta ner. Michael är på mig hela tiden ”sloow slooow, take it slooow” då jag tenderar att öka på tempot när musklerna börjar bli trötta. Jag kompenserar med fart och rusar igenom övningen. Så det behövs helt klart och jag märker skillnad på min balans bara på dessa få veckorna, jag har verkligen försökt att inte slarva med balansplattan och olika coreövningar. Det har räckt med 5-10 minuter några gånger i veckan. Det räcker, speciellt för mig som tidigare har duckat för all sådan träning och bara lyft tungt, sprungit snabba intervaller och fokuserat på att det ska vara MAXPULS. Och det är så skönt att få svart på vitt att man även får hög puls och svettas (älskar att svettas när jag tränar, det är träning för mig, mår så bra av det) av sådan träning också.

Den måste göras liksom, i alla fall när det kommer till mig. Mitt knä mår bra igen och mitt projektass går sakta men stadigt framåt, så det är inte läge att bli bekväm och slarva nu. Kroppen ska bli starkare så den håller för framtida utmaningar, låt det brinna i skinkorna och kroppen darra – det ska kännas och nej,  det är inte behagligt att träna alltid. Men som jag alltid skriver, resultaten kommer därefter.