JOANNA SWICA

Som många av er har sett på Instagram så har jag teamat upp med Kia detta året. Det är ett oerhört stort och häftigt samarbete för mig och jag ser framemot att jobba tillsammans med Kia. Framförallt känns det spännande att testa deras helt nya elbil Kia e-Niro som jag helt ärlig inte vet så mycket om. Jag tycker jag har relativt god kunskap överlag om just denna typ av drivmedel och motorbranschens utveckling då jag har jobbat tätt med just dessa frågor på mitt jobb (som jag för nuvarande är tjänstledig ifrån) men det finns alltid mer man kan lära sig och framförallt, faktiskt ta steget och våga testa eldrift framför bensin eller diesel.

Kia e-Niro är alltså en helt ny e-bil och med sin föregångare Kia Niro Plug-In Hybrid är det en rymlig crossover med ett väl tilltaget lastutrymme. Vilket passar mig ypperligt med tanke på skidor, cykel och stora resväskor (ja, jag är en heavy packer, tänk på alla outfits).
Bilen har en räckvidd på upp till 455 km och släpper inte ut någon CO2 under körning. Just den biten påminner jag mig själv om när jag känner ett obehag om hur jag ska ladda bilen. För jag ska vara helt ärlig och säga att det var det första jag tänkte på när jag hämtade bilen på Kia Motors i Upplands Väsby. Under genomgången började jag svettas lite och fick katastroftankar om hur kilometer-visaren skulle ticka ner mot noll och jag skulle bli ståendes i en skog mitt i natten. Det är egentligen inget konstigt att känna så, det är ju en ny situation jag utsätts för då jag aldrig har laddat en bil på det sättet och att känna nervositet/obehag inför något man inte har kunskap i är bara mänskligt.
Så vad gjorde jag? Jag ställde alla frågor jag kunde komma på, laddade ner en app med alla laddningsstationer i Sverige, såg till att jag visste hur jag skulle navigera fram den integrerade laddningslistan i bilen och tog tre djupa andetag. Det är inte rymdfysik. Det är en sladd med el som laddar upp en bil som går på el istället för bensin. Det krävs bara några minuters extra planering för min resa upp till Högbo, that´s it.

Hotellet har uttag och även mackar eeller Mcdonalds på vägen. Så skulle inte det funka att ladda under natten på hotellet kan jag snabbladda på någon av ladd-stationerna på vägen hem. Det får bli en lite längre kaffepaus eller en promenad. Inget konstigt med det och sen när jag kommer hem till Stockholm igen så ställer jag den bara längre ner på gatan där det finns snabb-laddare och laddar upp den fullt där. Det positiva med bilen är att jag kan ladda i ett ”kallt” tillstånd, vilket innebär att jag kan ladda när som helst utan att behöva ta hänsyn till att batteriet måste vara helt urladdat.
Det blir nästan som en liten tävling för mig när jag sitter i bilen. Slår jag av rattvärmen, passagerarvärmen och endast kör på ”Drivers only” och kör ekonomiskt så ”vinner” jag kilometer vilket betyder att jag kan köra längre. Nu kommer jag inte sitta som en isbit i bilen men ni förstår nog vad jag menar, alla små justeringar visas på skärmen och jag kan hela tiden följa min körning och hur pass mycket energi den tar.

För mig som lätt nördar ner mig i mätbara resultat är detta en rätt kul feature och framförallt en push mot en mer hållbar körstil.