JOANNA SWICA

Efter en väldigt angenäm flygresa som vi ska prata om i ett eget inlägg då den var så fantastisk att den faktiskt förtjänar ett så anlände vi till Rio de Janeiro. Vi landade vid 04:50 på morgonen och hämtades upp av vår chaufför som vi hade bokat via hotellet då vi helt enkelt tog det säkra före det osäkra.  En timme senare kom vi fram till hotellet som tyvärr hade missat min notering om en tidig incheckning. De hade även missat champagnen och uppgraderingen till ett rum med balkong mot havet. Detta var något jag hade ringt dem om ett par veckor tidigare och när vi på eftermiddagen fortfarande inte hade fått vårt rum och det visade sig att de helt enkelt hade missat oss och det som fanns var ett “mountain view” rum på fjärde våningen brakade det loss totalt för mig. Det är här som alla ni som tycker det är väldigt obekvämt med folk som ställer till med en scen scrollar vidare. Att inte ens bli erbjudna något att dricka i baren “som plåster” på såren för att vi väntade eller att ge oss en ordentlig ursäkt när jag gång på gång kontaktade receptionen för att veta status (som de givetvis glömde meddela de personer som gick av och på skiftet) är skitdåligt. Att sedan glömma bort gäster, en födelsedag och en specifik notering är under all kritik. Vilket de fick höra. Vilket även den ena managern tyckte var sjukt kränkande och började då käfta emot.

Regeln nr ett i service – det är här du håller käften och verkligen anammar “kunden har alltid rätt”. Speciellt när kunden HAR rätt.

Hur som haver så slutade det med att vi en halvtimme efter det polska vulkanutbrottet (tror till och med jag fick med “can i speak with your manager” kommentar) fick vårt rum högst upp med havsutsikt och extra stort badrum. Sån är jag, osvensk och väldigt medveten om vad man har rätt till och inte. Men den där champagnen, den skördar dem nog fortfarande någonstans. Äsch, vi byter ändå hotell imorgon då det är något vi alltid gör på resor. Efter 2-3 nätter är det alltid dags för nytt hotell. På så sätt så ser man mer av stan, upptäcker nya stadsdelar och får ännu bo på nya coola hotell. Vi bor just nu i Barra da Tijuca som ligger längst bort på östra sidan om Rio. Imorgon flyttar vi vidare till Santa Theresa där vi kommer bo på två olika hotell.

Det gick dock ingen nöd på oss under dagen när vi väntade på vårt rum. Efter en snabbdusch och kaffe på hotellet så gav vi oss ut och gick en timme bort med strandpromenaden. Det var rätt blåsigt och mulet men temperaturen låg på runt 24 grader vilket gjorde det väldigt behagligt att promenera.

Efter en stund så blev vi hungriga (läs törstiga) och satte oss på en liten strandbar som det fanns gott om längs stranden. Vi beställde in lite räkor, ceviche och ett par öl. Stämningen var väldigt chill och bakom oss satt ett brasilianskt vrålhett par i kanske femtioårsåldern, tänk bohemiska surfers med oklanderliga tatueringar och chica kläder,  som spelade munspel och drack drinkar. Framför oss låg ett femtiotal surfare i vattnet och under bordet lekte en kattunge med mina skor. Livet var…exceptionellt bra. Vi betalade ca 400 kr för två rätter och fem öl. Det är vad jag skulle vilja säga ett standard pris för den typen av ställe här.

Framåt eftermiddagen, innan mitt utbrott, la vi oss vid poolen och läste lite innan vi äntligen fick vårt rum. Poolområdet på hotellet är riktigt sjysst och trots att vägen ligger precis nedanför hotellet så störs man inte av trafiken. Jag tog in en drink som bestod av mer sprit än juice vilket fick mig att se dubbelt när jag läste. Allt var som det skulle med andra ord.

Energin var rätt låg på oss båda när kvällen kom och vi behövde inte ens säga något högt utan konstaterade med en snabb blick på varandra att det skulle bli en tidig kväll. Letade upp några alternativ på sjyssta restaurangen i närheten av hotellet då vi spar våra tips till veckan då vi ändå kommer hänga vid Ipanema, Copacabana och Santa Theresa senare i veckan. Ett ställe som kom upp flera gånger var Braz vilket på bilderna såg ut som ett riktigt ocharmigt hak. Men äh, pizza är gott och bilder ljuger oftast. Speciellt på Tripadvisor som jag tycker är skräp, så jag kollar uteslutande ställen på Instagram. Pizzorna på bilderna där såg betydligt godare ut så vi bestämde oss för att chansa och tog en Uber dit. Vi hade kunnat gått då det låg 1 km från hotellet men då det var mörkt och man var tvungen att gå några kvarter “bakom” allt där det var riktigt dåligt belyst så kändes 20 kr för en Uber som en no brainer. Varför ta onödiga risker? Vi befinner oss trots allt i en stad som inte direkt är känd för sin låga brottslighet. Det är även därför de flesta bilder kommer vara tagna med mobilen då jag inte känner mig helt bekväm att ta med min kamera alla gånger.

Somnade vid nio som en klubbad säl och vaknade av oss själva 9 timmar senare. Vad hände? Sov vi precis genom hela natten och därmed klarade oss från jetlaggen? Jajamän! Solen sken och temperaturen låg redan på 26 grader trots att klockan bara var sex på morgonen. Då det är Calles födelsedag så fick han bestämma morgonens aktivitet som blev morgonlöpning på stranden. Efter 4 km lätt löp och lite styrka på ett av alla de utegym som man finner längs stranden så är vi nu tillbaka på hotellet. Frukosten är nere och jag sitter just nu i skuggan och skriver på detta inlägget. Ska bada lite, beställa in en öl eller tre och därefter sova en stund. Rio har tagit mig med storm, och då är det sex dagar kvar ( vi förlängde resan dagen innan avresa med 2 nätter). Vi hörs, hej!