Skjorta Ralph Lauren, Skor Zara, Kjol River Island och väska Zara.
Så kändes det när jag gick genom stan i morse till ett morgonmöte. Vaknade av att solen lös in i sovrummet och tänkte: yes, det är sommar idag också. En timme senare huttrade jag ikapp med förvirrade turister på Drottninggatan. Tröstade mig med att räkna ner dagarna till Thailand på fingrarna som en femåringen räknar ner till julafton.
Har haft en rätt lugn dag på kontoret idag då jag har jobbat undan så mycket så möjligt innan morgondagens heldagsmöte. Är det något jag inte gillar så är det att sitta i ett och samma möte en hel dag. MEN, det är även något som utvecklar mig mer än att bara göra saker som är “roliga”. Jag märkte det speciellt förra veckan när jag satt och jobbade fram ett case och la en strategi. Själva utförandet är riktigt roligt men att forma då jag är en doer men att analysera och sätta själva planen med en tydlig struktur är oftast svårjobbat till en början. Jag sitter och stirrar rakt framför mig utan att veta var jag ska börja fast att jag vet exakt vad som bör göras. Sen får jag en släng av prestationsångest och börjar fundera på om jag verkligen vet jag sysslar med, sen blir jag förbannad och tänker att det vet jag visst. Sen får jag en euforisk idéhysteri och går in i någon form av produktiv trans. Förstår du hur jag menar? Alla lösa knutar som måste knytas samman samt alla idéer och infallsvinklar tampas om att få min uppmärksamhet vilket gör mig till en början lite lätt frustrerad. Men sen när jag väl kommer igång så är det som att trycka på en knapp, det fullkomligt forsar ur mig. Men det är som att jag till en början tappar tron lite på mig själv. För några år sedan kunde det gå dagar där jag hade ångest inför att börja med en stor uppgift. Idag har de dagarna minimerats till ett par timmar ibland bara minuter. Jag tror ofta det är värre och svårare än det är, och sen när jag är klar med uppgiften (oavsett hur det gick, för prestationen ligger inte i om jag gör det felfritt eller ej) så rycker jag på axlarna och tänker “det var ju nemas problemas” . Riktigt störig egenskap som jag jobbar på att få bort hos mig själv. Kan känna igen mycket av det i mina tävlingsnerver.
Mindset mindset mindset – att det alltid ska komma tillbaka till just det.
Ikväll kör jag sista långa löppasset inför löptävlingen på söndag, sitter och tankar ner lite poddavsnitt i skrivandet stund och funderar på vart jag ska ge mig ut. Får se vart jag hamnar, man kommer rätt långt på 18-19 km. Hej!
0
