JOANNA SWICA

Är less. Less och irriterad. Får jag vara så pass ärlig med er? Eller vet ni, svara inte på det, jag kommer vara det i alla fall. Min huvudvärk som dängde till igår hängde över mitt huvudet likt en stålhjälm i morse när jag vaknade. Begav mig ner till gymmet med sammanbitna käkar och låg blick. Efter 60 minuter cykling som egentligen skulle varit 75 min men som jag fick på grund av tidsbrist korta ner rusade jag hemåt igen. Tunnelbanan var sen, jag missade första tåget på grund av att det var för mycket folk i vagnen och hann även få en gliring av en äldre dam som frågade om det var soligt inne då jag hade solglasögon på mig. Mitt svar till henne var “oerhört, tack för ditt intresse” innan jag slöt ögonen igen och visualiserade mig bort från röda linjen. Resten av dagen har gått i ett. Jag har utbildat nyanställda larmoperatörer och preppat inför ett kundevent jag håller i för den kommersiella avdelningen på SOS International imorgon samt haft möten på eftermiddagen. Tog en kort paus för att köra mitt löppass som bestod av maxintervaller 3-2-1 min samt stretch av hela kroppen och nu sitter jag framför datorn igen och förbereder inför morgondagen. Tankarna snurrar och jag prickar av punkt på min lista, både privat och jobbmässigt.

På torsdag flyger vi ner till Marbella med 06:00 flighten och på söndag går starten. Jag har tre dagar på mig att få ihop alla lösa trådar och packa. Samtidigt som jag är borta hela dagen från 07-21 imorgon. Har lyckligtvis fått en tid i sista sekund ute på Specialized i Hammarby Sjöstad (så tacksam) som ställer upp med uthyrning av väska och check av min cykel som ska packas ner. Meningen var att jag skulle ha en tempohoj med mig ner, men på grund av strul kommer jag köra på min Trek.

Detta är inte så en uppladdningsvecka ska se ut, jag har noll motivation och min PMS får min stubin att gång på gång brinna av. Jag är inte ens taggad på lopp, det brukar jag alltid vara trots mina nerver. Det brukar kittla i kroppen och känslan av förväntan gör mig studsig och taggad. Men inte nu, nu är jag mest bara förbannad på allt som strular runt omkring mig och människor som tar mer energi än de borde.

Har ett pass kvar i Sverige vilket är simning på onsdag morgon. Därefter kör jag lätt jogg på torsdagen efter vi har landat och simmar ett kort pass för att känna igenom formen i havet med våtdräkt på fredag. Sen är är det dags. Läste atletinfon som skickas ut veckan innan lopp igår och skakade på huvudet när jag kom till informationen kring cyklingen som beskrevs som “technical and very hilly”.   Vill ha det där jäkla loppet avklarat så jag kan fokusera på att formtoppa inför Jönköping som jag verkligen ser framemot. Kalmar ligger så långt fram att jag inte ens reflekterar över det loppet just nu.

Vi hörs, kram.