JOANNA SWICA

Hur känns det? The million dollar question sedan vi sa ja och blev en, på pappret, enad front. För vi alla vet ju att det inte är pappret, ringarna eller våra löften som gör oss gifta. Till en enad front. Det är vilka vi är, för varandra, mot varandra och till varandra. Att vara hans andra hälft började långt innan och jag minns det med sådan klarhet. Som ett minnesmärke inristat i min själ, en påminnelse när dörren till mitt innersta öppnades och släppte in vad som idag är min framtid. Mitt team. Vårt team. Det är så jag kan beskriva känslan av att vara gift. Vi teamar. Vi backar varandra och respekterar varandras olikheter. Vi skrattar och vi gråter. Men framförallt så ser vi till att hålla vårt team starkt.

Så blev det äntligen han och jag, teamet, med ringar som trädes över våra fingrar och löften som delades under en toscansk sol som värmde vår hud. Och här är den nu, min fina ring gjord av fantastiska Schalins, precis där den ska vara bredvid min förlovningsring.

Det är en massiv ring i rött guld med 5 diamanter 1.00 ct som omsluts av fyrkantiga block. Den är iögonfallande utan att vara smaklöst prålig. Den är elegant utan att vara tråkig och den utmärker sig så man nyfiket vill veta mer.

Den är perfekt och framförallt, den är perfekt bredvid min förlovningsring som L valde åt mig. Han har sin i massivt silver från All Blues, och jag har mina två i rött guld. Tillsammans bildar de en allians, precis som jag och L i detta äktenskapet.

Framåt älskling, nu kör vi.