Toppar och dalar.

Jag hade en superdag igår. Vaknade upp med en stark känsla, en känsla av att erövra världen. På gymmet njöt jag av att känna svetten rinna och blev inte ens irriterad över att SATS ac hade pajat igen. Jag körde en mycket lätt bencirkel och efter ca 30 minuter gick jag med lätta steg hemåt igen. Sjukhuset gick strålande och läkaren var överraskad över min återhämtning.  Så pass att jag slapp operation och fick kommentaren: “fortsätt som du gör, det funkar uppenbarligen”.

Dagen fortsatte med lunch uppe hos Mildh PR med min favoritgäng. Vi pratade om hösten, åt kanongod lax och pratade kläder. Det kändes som vanligt. Som inget hade hänt. Likaså när jag tog bussen hem igen. Jag log mot killen som stirrade på mitt ansikte och hjälpte en tant ut med rullatorn. Jag var odödlig.

När jag väl kom hem så somnade jag en stund i sängen. Förstod ju varför, att vara on top of the world krävde sin energi. Så jag tog 2 timmar i ett mörkt sovrum innan vi åkte ut till Godlunds ute i Nacka för ännu mer god mat, bus med deras helt fantastiska små pojkar och häng till sent.

Och idag? Ja vad ska jag säga. Vaknade vid fem och kunde inte somna om. Jag var stressad och ångestfylld. Tänkte på jobbet för första gången sedan olyckan. Alltså riktigt tänkte, som i problemlösning och stress över vad som väntade på måndag. Jag hade ångest över att jag hade ångest då jag är en fullt fungerande människa egentligen. Vem är jag att må såhär dåligt?

Jag mådde dåligt över träningen då jag saknade den så mycket och ville bara studsa upp ur sängen. Men jag kunde inte det då det gjorde så ont i kroppen på mig. Leder ömmade och ansiktet bultade som om jag hade en bulldozer som la in backen och gång på gång gjorde en vända på det.

Så jag bara låg där och mådde skit.

Efter tre timmar och en alldeles sjöblöt säng trots en ac på 20 grader tog jag mig upp och här sitter jag nu, på en träningscykel nere på SATS. Min plan om att springa-gå-springa-gå runt halva Kungsholmen kastades i soporna. Istället sitter jag här och bara trampar. Det är allt jag orkar med just nu.

Vi får se hur dagen blir. Jag hoppas att kaffen med Jessica och parkdejten med Alexander, Mimi och Andrea lättar upp humöret. För jag orkar inte må såhär.

0

0 svar till “Toppar och dalar.”

  1. Vad fick du för skador på kroppen? Känns som att det var huvudet som tog mest stryk? Himla “tur” att inte axlar nacke m.m skadades. Vilket gör att bara du är frisk från hjärnskakningen kommer du att komma igång ganska så snabbt ändå? Fast du skrev ömmande leder?

    • Precis. Huvudet tog mest stryk. Inga skador på kroppen förutom axeln. Resten är intakt. Kram

  2. Tufft när kroppen och knoppen slår tillbaka. Men det är nog bara att låta det komma. Ta fram din Swicapower när du behöver den och tillåt dig att må dåligt när du inte orkar fighta.
    Hoppas det släpper för dig under dagen. ?

  3. Skönt att du slapp operation! Kroppen är fantastisk som kan återhämta sig och läka på ett bra sätt, när man tar hand om den. Du gör ju helt rätt, fortsätt gör det du mår bra av så är du snart tillbaka där du var innan olyckan. Är helt säker på det. Kram!

  4. De där topparna och dalarna. De känns alldeles för välbekanta. Efter år av erfarenhet känns det ändå som att du tänker rätt på så många sätt. Du behöver tid för återhämtning just nu. Och då menar jag återhämtning i form av sömn, tystnad, lugn och ro. Jag tror också att det är superviktigt att (när kraften sviker) fortsätta att göra allt det där som man normalt sätt enbart älskar. För att skapa styrka. Fast utifrån andra premisser och tillsammans med den där vilan. det gör ont att höra att du mår dåligt, men jag blir glad över att se att du är på gång. Ta hand om dig!

  5. Heja dig du är verkligen en kämpe! Men du bara måste berätta var träningstightsen på första bilden är ifrån? Eller generellt tips på bra tights?!?! Tycker det är svårt, vill ju att de ska sitta på plats och vara lite högre i midjan…
    Stor kram!

  6. En dag i taget – alla dagar är olika! Du hade dåliga dagar förut också och du kommer att ha dem nu med (fast de känns tusen gånger värre nu). Imorgon blir säkert bättre ? Du tog dig upp och gjorde något och det är allt som räknas. Grym du är!!

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *