Vaknade till, sträckte mig efter telefonen som låg vid mig på kudden och såg att det dessutom stod en kopp kaffe på sängbordet. Jag log för mig själv. Han gör så varje morgon när jag sover hos honom. Tar upp telefonen från golvet och har en kopp kaffe redo. Det är fint. Sådana små saker gör verkligen hela ens dag.
Mitt leende gick dock snabbt över till en grimas idag då jag har sjukt ont i nacken och ryggen. Det strålar ner till deltan och vidare ner till handleden. Blev inte bättre av att jag visade vissa övningar igår. Så nu hetsletar jag efter akuttider hos olika vänner som är massörer/napraprater. De är dock fullbokade (väldigt glad för deras skull) vilket inte är så bra för mig. Men jag letar vidare och det lutar åt att jag får ställa in min egna träning idag. Jävla skit. SKIT. FAN.
Men! Nog om det. Vill ni veta en sjukt rolig grej? PTSG SWICA blev fullbokat på 3 minuter. Hur sjukt är det? Gruppen, som består av 8 personer, fylldes på 3 minuter! Och nu tickar reservlistan på så det lutar åt att jag släpper en omgång till.
Jag är så oerhört glad och tacksam över att ni vill träna med mig. Och det är fortfarande väldigt svårt att ta in att någon vill det. Herregud. NU fick jag prestationsångest. Måste gå och hyperventilera i en påse.
Och börja mixa nya låtlistor.
Och boka in tjejerna för personliga samtal inför start.
Jädrar. I have work to to.
Hej!