JOANNA SWICA

Jag har en regel när det kommer till mina vänner och bekanta och det är att de ska vilja vara i min sfär av rätt intentioner. Att man finns där, oavsett om man hörs en gång om året eller varje dag. Att man stöttar men behåller transparensen. Att man är villig att göra något för en annan person även om det betyder att man själv får dra ett tyngre lass. Att man vill vara där för att man genuint gillar mig.

För det är så jag resonerar med människor som kommer in i mitt liv. Det spelar ingen roll om det är en nära vän som vet allt om mig eller någon som jag har stött på via jobbsammanhang men klickar med och får ett sms ett par månader efter ”Hej, vill du äta middag?”.

Jag träffar människor av rätt intentioner. För att jag vill veta mer, vara där för dem, lära mig något, inspireras av dem, bli en del av deras sfär och bidra med något.

Därför blir jag så glad när vänner som nyligen har kommit in i min sfär och stannat nära mig hör av sig och ber mig haka på för att träffa människor som de anser vara personer man vill känna, personer som bör adderas i sfären av fantastiska människor.

Så jag pausade mitt skrivande idag, drog på mig tofflorna och promenerade bort till Brekkie Sthlm med Agnes där Wenche och Ida väntade på oss med en superlunch.

Och som alltid så visar det sig att man har gemensamma nämnare, den känner den och man flätas samman. Vi pratade mycket om deras satsning med Breakkie, att våga ta klivet och expandera men även vikten att säga nej. Om community, Friendcation och att våga leva.

Det var fint och jag log när Agnes smsade mig efteråt.

”Har en värme i kroppen. Gillade lunchen <3”

Ja vännen, det har jag med.