Förra veckan tog jag två stora beslut samtidigt som jag stängde ett uppdrag där jag på “prov” har konsulterat ett par timmar i veckan under 3 veckors tid. Det var en lättnad att klicka iväg fakturan. Jag hade bevisat för mig själv att jag kunde och dessutom fått goda vitsord av kunden. Det var som om jag pustade ut och samtidigt dränerades. Besluten som hade gjorts kom ifatt mig prestationskraven släppte och jag kände mig plötsligt så jävla trött.
Därför känns tempot och hur jag har lagt upp början på denna veckan oerhört bra. Gårdagen gick i träningens tecken. Tog sovmorgon till 9 och löpcoachade ett nytt företag på förmiddagen, cyklade hem och åt lunch för att därefter simma en timme och cykla en lugn kravlös runda med Mathilda runt Stora Skuggan och Gärdet. Avslutade med en promenad runt Kungsholmen med Sheila som likt mig behövde vädra tankarna. Calle är på jobb i Finland och det kunde inte komma lägligare, jag behövde att komma hem till en tyst lägenhet och göra saker i min takt.
Lugnet har fortsatt idag. Hade egentligen tidig morgonträning med en tjejkompis i morse men hon ställde in vilket jag kände där och då 06:30 var jävligt störigt då jag hade kunnat sova en timme till. Men jag ryckte på axlarna, gjorde en kaffe och såg på ett avsnitt av “Hemma igen” i sängen innan jag i långsamt tempo cyklade bort med solen i ryggen till Odenplan för att cykla mina tröskelintervaller samt springa ett par km. Promenerade hem med Kent i lurarna (ja, livskrisen är ett faktum) och tog mig sedan ann garderoben. Sorterade vinterjackor, städade och tvättade av min cykel. Vidare lagade jag mat, svarade på ett par mail, kollade över ett avtal och bokade in en tävling i juni.
Nu är klockan snart halv fem och jag ska alldeles strax göra mig redo för lanseringsmiddag för Zalando Beauty på söder. Jag behöver ett glas vin.
Det är känslostormar och funderingar. Men det är okej, jag tror det kommer bli bra. Eller nej, jag vet det.
Kram på er,
0